Dyneema-fibern
Nya fibrer nya tampar
För några år sedan var Kevlar det nya materialet som alla talade om. Nu har utvecklingen gått vidare. Idag är det den vita Dyneema-fibern som är intressant. De töjer sig minimalt. De är omåttligt slitstarka. De är lätta. Läs mer om de nya fibrerna och de nya tamparna.
Nya fibrer nya tampar
Dyneema, Vectran, PBO-fiber… namnen är många och vi ska inte gå in i detalj på de olika. Men de nya tamparna, de nya fibrerna, har några viktiga egenskaper gemensamt:
De töjer sig minimalt.
De är omåttligt slitstarka.
De är lätta.
För några år sedan var Kevlar det nya materialet som alla talade om. Nu har utvecklingen gått vidare. Kevlartampen, med gul kärna, var styv och otrevlig att hantera och hade dessutom en obehaglig knäckningseffekt när den var utsliten. Den gick helt enkelt av, bröts som en kvist, när den var uttjänt.
Idag är det den vita Dyneema-fibern som är intressant. Spectra från USA och Dyneema var ursprungligen samma sorts fiber. I Europa vidareutvecklade man Dyneema som nu enligt Klabbe blivit ”jäkligt mycket bättre” än Spectra. I siffror 25% starkare.
Från början var fibern densamma som i bärkassar av plast eller PET-flaskor, men som nu förädlats. Det är en relativt billig fiber att framställa. Därför tror Johnny Källman på Polyropes att priserna kommer att sjunka på Dyneema-tampar.
Jämför vi polyestersilke med Dyneema så töjer sig polyestern cirka 20% när den nått brottgränsen. För Dyneema är värdet cirka 3,5%.
En stor fördel med Dyneema är att fibern inte absorberar vatten. Det gör att den flyter om den hamnar i vattnet, samt behåller sin låga vikt. Det här gäller om kärnan är av 100% Dyneema. Det finns blandsorter, så kolla det.
Dyneema är en superstark fiber. Om man bara tar hänsyn till vad en lina tål i belastning innan den går av så kan man ersätta en 14 mm lina av polyestersilke med en 8 mm lina av Dyneema. Linan börjar töja sig först vid 50% belastning av vad den tål. Det var teorin.
Om man går till praktiken får man däremot ställa sig frågan om man verkligen vill ha en så tunn tamp att dra i. Men mycket är det en vanesak.
Men man får kolla om fallavlastaren klarar den nya dimensionen. Hur ska man veta vilken maxlast tamparna på ens båt ska tåla?
En tumregel är: Ta 35% av båtens totala vikt. Om din båt väger 4 ton, bör du alltså ha en tamp med brottgräns 1,4 ton där det är störst belastning.
På Polyropes hänvisar man till Seldéns som kan räkna ut maxlaster för olika båtar och riggar.
Hur vet jag när en tamp är utsliten? Svaret är att man får känna på tampen. Då den blir hård och styv är den sliten. Jämför med en del av tampen som inte utsatts för belastning.
De större tamptillverkarna har en ”tågtabell” med rekommenderade längder och dimensioner av tamp i riggen för de flesta båttyper i Sverig
