Fjärde och sista delen av Pontus Göranssons hemsegling till Sverige, från Guernsey till Kullavik, slutmålet för äventyret. Pontus sammanfattar. Värdefulla och tänkvärda synpunkter.
Se filmen och läs om resan!
Del 4:
Skulle du göra om seglingen? Ha, faktiskt inte. Nästa gång tar jag kanalerna hem, inget snack. Skall jag transportsegla en båt samma sträcka vill jag ha bra betalt. Mer än den vedertagna tariffen på 1 euro per distansminut.
Kan du rekommendera andra att köpa båt utomlands? Både ja och nej. Nu är det ju väldigt förmånligt för oss att köpa båt utomlands med tanke på vår starka krona. Men man måste vara om och kring sig med själva affären för att inte bli blåst. Var alltså väl påläst! Se till att göra en omfattande besiktning av båten, något som är både svårt och tidskrävande. Denna tjänst kan man ju köpa in men jag gör det hellre själv. Tänk också på att den information som utlovas om objektet sällan stämmer. Hur noga man än är här hemma och ber om all tänkbar information så dyker det alltid upp tråkiga överraskningar. När jag var i Pula – Kroatien och kikade på ett objekt, var det utlovat att båten skulle ha höga racingmasten. Detta dubbelkollade jag flera gånger. Väl på plats i Kroatien såg vi direkt på bryggan att båten inte hade den höga masten. Det var tråkigt att behöva åka 2000 km för att upptäcka det.
Kan du rekommendera andra att segla hem som du gjorde? Så här i efterhand så var seglingen hem från Medelhavet helt klart ett äventyr men det var ingen dans på rosor då, det skall jag inte stick under stol med. Att segla här hemma är rena semesterseglingen jämfört med att segla hem en båt från Medelhavet, skillnaden är enorm. Det är viktigt att man har det klart för sig. Haven där nere har helt andra egenskaper och är mer nyckfulla och hotfulla. Jag har seglat över Atlanten och det var rätt soft jämfört med seglingen från Medelhavet. Sedan beror det självklart på vilket väder man har men man skall räkna med oberäkneligt sådant och mycket motvind om man seglar till Sverige. Båtens storlek och design är också avgörande. Det är även mycket logistik med, att dels ta sig ner och besiktiga båten men framförallt, att frakta ner prylar och att utrusta båten på plats, långt ifrån sin egen hemmahamn och verkstad. Att rekrytera starka gastar för 11 veckor är också pyssel. Sedan kostar det ju en hel del, jag tror det gick år drygt 45´ innan båten var hemma. Men utomlands behöver ju inte vara i Medelhavet. Jag skulle kunna tänka mig att köpa båt igen men då får den ligga norr om La Rochelle. Portugal vill jag inte passera igen på nordlig kurs.
Klart sevärt. Man blir mycket imponerad av vad du och dina gastar lyckats med. Något jag undrar över dock är om affären är ekonomiskt försvarbar?
Inköp är ju givetvis billigare. Dock måste ju maten på vägen kosta en del, så även hamnavgifter m.m. Men hade du vart hemma du ju också behövt äta..
Hmmm..
2011-03-04 10:11:15
|
Lars
- skön resa
Även om det säkert var tufft att kryssa hela vägen från Portugal till Bretagne, är det ju en seglats som startar drömmar här i skrivbordsstolen...
Tror att om du Pontus skall ta hem någon mer båt från Rivieran, kan du ta den på lastbil till Kiel för ca 50'.
Men trippen Kiel-Kullavik blir ju förstås inget som publiceras på hamnen.se!!
Det är inte ekonomiskt att segla hem som jag gjorde. Jag övervägde alla alternativ innan (kanalerna, vägtransport, segla) men kom fram till att segla hem kändes mest naturligt och lockande. Var rädd att bli rastlös i en kanal i södra Tyskland, frihet är ju ändå att segla. Det gick åt 45´ med allt som hamnavgifter, mat etc. Men om man är ekonom får man ju även räkna med utebliven inkomst här hemma.
/PG
2011-03-09 18:09:46
|
jan
- kanonfilmer
Det har varit en fröjd att se dina filmer. Bra blandning med fartsekvenser, landvyer och kortintervjuer. Verkligen kanonbra. En fråga i sammanhanget, ni ser ut att vara kopplade med lina hela tiden. Lång lina, varför?
//JH
2011-03-22 09:58:23
|
Pontus Göransson
Jan! Vi hade på oss livselar i stort sett hela tiden. Det kan verka överambitiöst men har man det momentet i ryggmärgen så blir det inga tveksamheter när det uppstår pressade/kaotiska situationer. När vi arbetade på fördäck gick vi kopplade till "jackstays" som låg på däck från för till akter. I sittbrunn hade vi en separat fästpunkt. När vi tog oss upp och ner ur ruffen satt vi kopplade tills vi var under däck, där kopplade vi ur oss från livlinan (linan satt då kvar i fästpunkten i sittbrunnen medan andra ändan fanns lättåtkomlig under däck). Tillbud/man-över-bord händer ofta när man tar sig upp ur/ner i ruffen. Själva säkerhetslinorna var ca 2 m. Jag skulle aldrig kunna förlåta mig själv om jag eller någon av mina gastar fallit överbord utan livlina. /Pontus
Trevlig videoblogg.
Klart sevärt. Man blir mycket imponerad av vad du och dina gastar lyckats med. Något jag undrar över dock är om affären är ekonomiskt försvarbar?
Inköp är ju givetvis billigare. Dock måste ju maten på vägen kosta en del, så även hamnavgifter m.m. Men hade du vart hemma du ju också behövt äta..
Hmmm..