Invigning av Kosterhavets nationalpark

Marin miljö

Kosterhavet med knubbsälar och skarvar. Foto: Lars-Ove Loo.
Den 9 september invigs Kosterhavets nationalpark. Det blir en folkfest för alla med aktiviteter och uppträdanden.
Vattnen runt Koster är ovanligt rika på havsdjur och alger. Här finns över 5000 olika arter, varav drygt 200 som inte finns någon annanstans i Sverige plus landets enda levande korallrev.

Hela veckan från den 5-13 september kommer Kosterhavet och den norska syster-parken Ytre Hvaler att visa upp sig från sina bästa sidor. Det planeras för olika marinanknutna festligheter i olika delar av de båda nationalparkerna.

Invigningsdagen inleds med att vår svenske kung inviger Kosterhavets nationalpark på Koster. Ostindiefararen Götheborg tar kungen till Strömstad där markören för Kosterhavet avtäcks. Den norske kronprinsregenten anländer till Strömstad med fullriggaren Christian Radich.

Efter ceremonierna i Strömstad fortsätter invigningsfestligheterna i Skjärhalden med invigning av den norska nationalparken. Under kvällen bjuder vi på underhållning i Strömstad.

Undervattenskog med stora brunalger. Foto: Lars-Ove Loo.

Vattnen runt Koster är ovanligt rika på havsdjur och alger. Här finns över 5000 olika arter, varav drygt 200 som inte finns någon annanstans i Sverige.

Limamusslor och fotbollssvampdjur. Foto: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson.

Det är välkända arter som blåstång, ålgräs, sandmask och nordhavräka. Men också rariteter som kosterpiprensare, armfotingar och stora limamusslor. Och här finns Sveriges enda korallrev!

I den exponerade ytterskärgården växer frodiga och artrika tångskogar. Den grunda och produktiva innerskärgården är uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar.

Artrikedomen beror på att vattnet är tillräckligt salt för att marina växter och djur ska trivas. De djupa och brant sluttande klippväggarna i Kosterfjorden skapar dessutom förutsättningar för många arter som annars bara finns långt ute i Atlanten.

I Kosterfjordens djupränna råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. Djuprännan är mellan 100 och 250 meter djup, och har via den så kallade Norska rännan förbindelse med Atlantens flera tusen meter djupa bottnar.

Ibland pressas atlantiskt djupvatten in mot kusten och då följer larver av djuplevande djur med. Tack vare de brant sluttande klippväggarna, en hög salthalt och en låg och jämn temperatur i bottenvattnet är det möjligt för arter som normalt lever på tusen meters djup att etablera sig och överleva i Kosterfjordens mer lättillgängliga vatten.

På de djupa klippväggarna
Några exempel på djur vid exempelvis Berggylteskär

* Fotbollssvampen Geodia baretti kan bli en halvmeter i diameter och bli 24 kg tung. Kosterområdet är Sveriges bästa svampställe ? under vattnet. Omkring 60 arter har sin enda kända förekomst här. Undervattenssvamparna, eller spongierna, är ett slags djur.
* Armfotingen Macandrevia cranium finns bara i Kosterfjorden. Armfotingar är en sorts musselliknande djur som lever fastsittande på klippor och andra hårda ytor. Det är en mycket gammal djurgrupp som har funnits i över 500 miljoner år.
* Den stora Lima-musslan Acesta excavata kan bli 20 cm lång. Man vet inte hur musslorna förökar sig men tror att dom börjar sitt liv som hannar och sedan växlar över till honor, precis som nordhavsräkorna

Cylinderros och räka. Foto: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson

Röd sjögurka. Foto: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson

Röd sjösol. Foto: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson

På de djupa mjukbottnarna
Några exempel på djur vid exempelvis Hällsöflaket:

* Kosterpiprensaren, Kophobelemnon stelliferum finns inte någon annanstans i Sverige. Den står på bottnen och kan kan bli uppemot 75 cm hög. Större delen är dock nedgrävd i sedimentet.
* Den gröna skedmasken, Bonellia viridis finns på några få platser i Kosterfjorden. Honorna kan bli upp till 1,5 meter långa med svalget utsträckt. Larverna blir antingen hannar eller honor beroende på var de hamnar: En larv som råkar dala ner på en hona utvecklas till hanne, hamnar den på bottnen blir den en hona.

Korallrevet
ögonkorallen Lophelia pertusa är vårt lands enda revbildande stenkorall. Den finns bara i Kosterhavet. Revet i Säcken ligger på 85 m djup och är cirka 5000 kvadratmeter stort. Idag återstår bara omkring 300 kvadratmeter levande ögonkorall, resten är kalkskelett från äldre nu död korall. Revet är en värdefull livsmiljö för hundratals andra arter, och den artrikedom som finns i dess skrymslen och vrår kan mäta sig med de tropiska revens. Här finns till exempel svampdjur, armfotingar, sjöpungar, ormstjärnor, krabbor av olika slag och mycket mer.

Skärgårdarna
Väster om Kosteröarna finns en mosaik av små öar, låga kobbar och undervattensskär. Här är berg, sand och skalgrus dominerande bottentyper, eftersom finare bottenmaterial spolas bort i de starka vågrörelserna. Tack vare det stora avståndet till fastlandets älvutflöden är vattnet ordentligt salt.

I den exponerade utskärgården växer frodiga algbälten, bland annat Sveriges mest välutvecklade tareskogar (stora brunalger). Här finns också arter som inte förekommer någon annanstans, exempelvis olika rödalger. Runt grynnor och holmar simmar Västerhavets största bestånd av knubbsälar, här häckar ejder, tobisgrissla och labb, och den ovanliga silvertärnan.

De mer skyddade områdena i vikar och trånga sund är havets barnkammare och skafferi. Bland ålgräs och tång kan smådjur och unga fiskar hitta både mat och gömställen, och hit söker sig rovfiskar som torsk och ål för att jaga.

Grunda obeväxta sandbottnar är uppväxtområden för rödspotta. Skyddade grundområden utgör dessutom näringsrika rast- och häckningsplatser för exempelvis gräsand, knipa, kricka och grågås.