900 insatser – intensiv sommar för sjöräddningen

Redaktionen

Redaktionen

Antalet sjöräddningsinsatser från maj till och med september i år uppgick till 900. Därmed blev årets fritidsbåtsäsong den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007. 

– I den södra halvan av landet inträffade en av de blåsigaste junimånaderna på länge vilket kan vara en faktor till att antalet sjöräddningsärenden under juni var det högsta på åtskilliga år, säger Laila Svendsen, driftchef vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet noterar man att uppdragen i insjöar ökar betydligt, vilket visar på behovet av sällskapets pågående satsning på närvaro i insjöar. 2017 startade Sjöräddningssällskapet stationer i Storsjön och i Siljan/ Runn, och en sjöräddningsstation i Bolmen är under utveckling.

Det hänger på vädret
Det totala antalet sjöräddningsinsatser är i det närmaste identiskt med antalet från föregående år (899 insatser). Sett i ett längre perspektiv särskiljer sig dock 2016 och 2017 års fritidsbåtsäsonger som mer sjöräddningsintensiva än tidigare år.

En starkt bidragande orsak till hur sjöräddningsinsatserna varierar är väderläget under sommaren. Juni 2017 går till historien som en av de blåsigaste junimånaderna i södra halvan av Sverige på länge, vilket märks på antalet sjöräddningsinsatser

Under juni bokfördes 194 sjöräddningsärenden, vilket är en toppnotering för den månaden sett till de senaste åren. Juli var som alltid den mest intensiva månaden för sjöräddningsorganisationen med 290 sjöräddningsinsatser, i samma nivå som föregående år. Merparten av ärendena sker under dag- och kvällstid, främst mellan klockan 9 och 21.

Under samma tider har Sjö- och flygräddningscentralen utökad bemanning.

Minskning tack vare regn
– Under augusti passerade stora områden med regn och skurar över landet. Detta kan ha avspeglats i det något minskade antalet insatser i augusti, 205, jämfört med föregående års 240 insatser, säger Laila Svendsen.

77 procent (678 fall) av sjöräddningsinsatserna från maj till och med september rörde fritidsbåtar. 8 procent (72 fall) rörde handels- och passagerarfartyg medan 7 procent (66 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, exempelvis simmare.

Sommarens vanligaste larmorsaker var maskin/propellerhaveri (23 procent), grundstötning (20 procent) samt hårt väder/utsatt läge (12 procent).

Många som samarbetar
Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjö- och flygräddningscentralen nyttjar samhällets samlade resurser vid insatser och räddningsledaren gör vid varje enskilt ärende en bedömning av vilka resurser som krävs för insatsen med hänsyn till bland annat avstånd, lämplighet och farans beskaffenhet.

Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 77 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid mindre incidenter, som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

Larmar tidigt
– Våra förebyggande insatser ökar stadigt för varje år. Dels har det att göra med att vi får allt fler medlemmar. Men vi tror också att båtägare blir mer sjösäkerhetsmedvetna och i högre grad kontaktar oss innan läget förvärras och blir akut. Det sparar samhället stora resurser, säger Klas Johansson, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 27 procent av alla insatser där någon form av räddningsenheter användes och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 23 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 15 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 7 procent av insatserna.

Fakta om svensk sjöräddning
I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och kommunalt vatten.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.
Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer regelbundet.
Fakta – sjöräddning under fritidsbåtsäsongen

Cirka 85 procent av kalenderårets sjöräddningsfall inträffar under månaderna maj – september. Juli är månaden med enskilt flest sjöräddningsinsatser. Antal sjöräddningsinsatser maj – september 2006 – 2016.

2017: 900
2016: 899
2015: 724
2014: 676
2013: 743
2012: 582
2011: 737
2010: 835
2009: 847
2008: 760
2007: 1030
2006: 741

Relaterade artiklar

KBV

”Kaos i fritidsbåtstrafiken”

RNLI Rescue boat

Självrätande räddningsbåt in action

maxresdefault

Livräddning i världens farligaste farvatten

Sjoraddningen-8

Sjöräddningen tycker till om svenskarnas båtkunskaper