Akut brist på frivilliga i Sjöräddningssällskapet

Sjöräddningssällskapet har svårt att få tag så frivilliga till sin verksamhet som helt och hållet bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser.

SSRS_personalbrist
Sjöräddningssällskapet har svårt att få tag så frivilliga till sin verksamhet som helt och hållet bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser.

Fri utbildning, trevliga arbetskamrater, flexibel arbetstid och dynamisk arbetsmiljö. Men ingen lön. Det är villkoren som gäller för de 2 400 frivilliga sjöräddare som idag är fördelade på 74 stationer runt om i landet.

Nu vittnar man dock om en tilltagande brist på ideella krafter, inte minst på stationen i Trelleborg där läget är akut.

– Det är ingen akut fara för verksamheten. Vi upprätthåller fortfarande jouren och är beredda att rycka ut dygnet runt inom 15 minuter. Men det är på bekostnad av att vi som jobbar här jobbar alldeles för mycket vilket inte är hållbart i längden, säger Bengt Simonsson, stationsanvarig i Trelleborg.

Tydligt minskat intresse

Sjöräddningssällskapet värvar främst sina frivilliga via sociala medier men också i samband med lokala tillställningar i båtklubbar och hamnar där man delar ut broschyrer och informerar om verksamheten.

– Men det går trögt och det gensvar som vi får kan inte jämföras med hur det har det var förr om åren, säger Bengt.

En anledning till det den tilltagande personalbristen är en allt högre medelålder hos volontärerna i kombination med att unga inte anser sig ha den tid som krävs för att jobba för organisationen.

”Ett stort åtagande”

Att vara frivillig sjöräddare är ett stort åtagande. Om man ska vara med i en jourbesättning måste du dels ha jour, men också ha tid att öva och delta i utbildningar. Hur många sjöräddare som finns på den station du är intresserad av påverkar hur mycket tid varje person behöver lägga.

Sjöräddningssällskapet tog nyligen emot en rekorddonation på mer än 100 000 000 kronor. Pengar som går rakt in i verksamheten och till hela 13 nya båtar (se tidigare artikel).

Ny generation räddningsbåtar

Flera av de båtar som ska byggas är de så kallade K9 och har beskrivits som den nya generationen av räddningsbåtar. Ledordet i bygget av dessa har varit ”lätt”. De ska vara lättkörda, lättmanövrerade och vara lätta.

På så vis ska man kunna öka medelfarten, minska insatstider och i slutändan spara bränsle. Samma båtar kommer dessutom att komma förberedda för hybriddrivlina när laddstrukturen för eldrift tillåter.