Delta i unikt forskningsprojekt – leta skräp på stränder

Mest plastskräp per kvadrat meter hittas på badplatser och ständer. Det är allt från cigarettfimpar till plastpåsar och mjuka plastförpackningar som dominerar. I forskningsprojektet Plastexperimentet uppmanas stora som små att vara med och kartlägga nedskräpningen.

Plastskrap-unikt-forskningsprojekt-delta-Plastexperimentet
Forskningsprojektet Plastexperimentet görs för andra året. Fjolårets resultat var tydliga, ständer är de mest nedskräpade platserna i naturen.

Mikroplastföroreningar och flytande sopberg stora som öar har varit väl omskrivet under de senaste åren. Men allt detta kan ibland vara svårt att greppa eller kännas allt för långt borta trots att problemen även finns i våra svenska vatten.

För att kartlägga och få en bättre förståelse för plastskräp i naturen görs årligen ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt kallat Plastexperimentet.

– Plaster är viktiga material, men den omfattande produktionen och användningen har blivit ett globalt problem som påverkar alla delar av våra liv, skriver Bethanie Carney Almroth, forskare vid Göteborgs universitet och vetenskapligt ansvarig i Plastexperimentet, i ett pressmeddelande.

Fjolårets resultat visade att badplatser och stränder var den undersökta naturtyp som registrerat de högsta medelvärden i såväl totalt antal som vikt av plastskräp per kvadratmeter.

Läs även:
Ocean Cleanup – summering för nya skräpsamlarmaskinen 
Plastimist – första jollen av plastskräp från havet

Nu börjar nästa plastsamlingsperiod

Nu har årets insamling som ska ligga till grund för nästa studie börjat och vem som helst får delta.

Under insamlingstiden 17 april till 31 maj får anmälda deltagare bidra till kartläggningen. Det är upp till var och en att välja en av fyra naturtyper där man samlar in plastskräp läng en 100 meter lång sträcka. Skräpet ska sedan vägas och sorteras in i olika kategorier. Resultatet rapporteras sedan in via projektets hemsida.

Hur mycket plast finns det i naturen, vilken typ av plast är det, och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av frågorna som man hoppas kunna besvara med hjälp av undersökningen.

– Jag vill komma ifrån synsättet att det är individen som skräpar ner som är problemet. Problemet är systematiskt och finns på alla nivåer i samhället, säger Bethanie Carney Almroth i en intervju med sajten Forskarfredag.

Tycker du att detta låter spännande, vill du kanske också delta? Isåfall går det fortfarande att anmäla sig till årets Plastexperiment här!