Du är här:Hem Artiklar Motorbåtar Stor köpguide – rätt motorbåt för just dig!

Stor köpguide – rätt motorbåt för just dig!

Stor guide – rätt motorbåt för just dig!Hardtop? Daycruiser? Walkaround? Inombordare? Utombordare? Bensin? Diesel? Elmotor? Ny? Begagnad? Plast? Plåt? Gummi? 
Hamnen.se visar vägen i motorbåtsdjungeln.

Daycruiser:

Daycruisern är havets sportbil/cabriolet. Man sitter ute i det fria och kör och boendekomforten oftast lägre prioriterad.

Den har hög cool–faktor, har oftast större motorer än andra planande båttyper i samma storleksklass. Men man får en stor portion körglädje.

Äldre modeller har ofta smala skarndäck som kan vara vanskliga att balansera på när man ska ta sig iland och ombord.

Moderna diton har en lucka i framrutan för passage till fördäcket. De passagerare som sitter i aktersoffan får en blåsig och ibland blöt resa.

Daycruiserägare ägnar mycket tid åt att knäppa kapell.
 
Walkaround:


En praktisk båt med stora utvändiga ytor på bekostnad av utrymmet under tak. Men varför satsa på stora invändiga utrymmen när man spenderar 90 procent av tiden ute i det fria?.

Walkaround–båten är lätt att borda, lasta och röra sig ombord på. Finns i alla varianter med breda och bobara ruffar till smala vindrutor med ett litet stuvutrymme under. Den är också ett mellanting mellan en bruksbåt och en fritidsbåt.

Mycket populär bland sportfiskare som behöver mycket svängrum för agn, spö och krok.

Passagerarna sitter ganska oskyddade från väder och vind.
 
Hardtop/kabinbåt:


Ett nordiskt påfund som passar alla som vill kunna färdas under bar himmel, eller under tak, som det passar för stunden.

Ger betydligt bättre boendekomfort och skydd från väder och vind än daycruisern och walkaroundbåten.

Ett klart tänkvärt alternativ för den som åker båt tidiga vårar och sena höstar. De flesta är överens om att hardtop–båten är mer praktisk än snygg.

Mycket av det som kan sägas om hardtop–båten gäller också kabinbåten.
 
Styrpulpetbåt:


Eftersom de flesta styrpulpetbåtar är under sex meter långa brukar man säga att de gör sig bäst på någorlunda skyddade vatten.

En renodlad dagtursbåt. Den som prompt vill övernatta får ta med sig tält. Sportfiskare gillar den variant som har pulpeten placerad i mitten med fria passager runt om.

Den som satsar på en variant med sidopulpeter med en kapelldörr emellan för betydligt bättre vindskydd.
 
Ny båt:


Den som köper sprillans ny båt får också garantier och ett krångelfritt båtliv framöver.

Seriösa båthandlare är rädda om sina kunder och därmed måna om att de ska vara nöjda även efter köpet aven om någonting skulle krångla eller gå sönder.

En ny båt är förstås dyrare i inköp och dyrare att försäkra än en begagnad båt. Dessutom tappar den mer i värde.

Rådet till nybörjare och förstabåtsköpare är därför att först satsa på en begagnad båt för att verkligen känna efter vad det är för båttyp som passar bäst.

Nya båtar har betydligt sämre andrahandsvärde idag än för femton år sedan då man i stort sett lika gärna kunde investera i en båt som att ha pengar på banken.  
 
Begagnad båt:


Utbudet av begagnade båtar är stort och det är lätt att gå vilse i djungeln. Här finns i praktiken inga garantier.

Man bör vara påläst och provköra båten ordentligt. Speciellt om man köper sin begagnade båt av en privatperson.

En säkrare väg är att handla båt av en båtfirma. Men låt dig inte luras av firmor som vill skriva in en eller ett par månaders reklamationsrätt i kontraktet.

Konsumentköplagen, som säger ett år, gäller. Punkt!

Förstagångsköpare gör rätt i att satsa på en begagnad båt för att inte förlora så mycket pengar om de märker att båtlivet trots allt inte var rätt grej.

Satsa på ett känt båtmärke. Okända begagnade båtar är svårare att sälja.
 
Plastbåt:


Plast är lätt att forma och därför kan konstruktören ta ut svängarna och skapa en snygg och praktisk båt.

Plastbåtar är lätta att underhålla och reparera om det skulle gå hål eller uppstå en repa.

Ur miljösynpunkt kan plastbåten dock diskuteras och dessutom gäller det att vara extra försiktig med eld ombord.
 
Aluminiumbåt:


Aluminiumbåtar, eller plåtbåtar som man säger till vardags, är stryktåliga och kräver mycket litet, om ens något underhåll.

Spola av den med en högtrycksspruta ett par gånger om året. Eller så strunta i det.

Dess stryktålighet och det faktum att den är grovt tillyxad och fulsnygg redan från början öppnar möjligheter.

Man kan till exempel köra upp den på en strand utan att den tar stryk och skulle den ändå bli en repa så brukar aluminiumbåtägaren ta det med en axelryckning.

Aluminiumbåtar är dyra jämfört med båtar i samma storlek och äldre modeller ger ofta ifrån sig ett irriterande plåtslammer i vågorna.

Nya aluminiumbåtar är däremot oftast väl isolerade mellan ytter- och innerskrov.
 
RIB:


Tack vare sin låga tyngdpunkt så går RIB:en mycket tryggt och bra i sjön. Bidragande till de svårslagna sjöegenskaperna är också att gummipontonen fungerar som ”stödhjul”.

Det gör i sin tur att den kan kan ha en mycket vass V-botten utan att den för den skull är rank.

En RIB vars pontoner också sticker ut en bit bakom akterspegeln har dessutom en obefintlig planingströskel och kan därför köras i alla farter utan att fören står rätt upp i vädret.

De stora pontonerna stjäl mycket plats och därför är lastytorna så väl som stuvutrymmena mycket begränsade. Man sitter oskyddat från väder och vind och andrahandsvärdet lågt.
 
Träbåt:


En träbåt är för de flesta inte bara en båt utan en livsstil. Förespråkarna menar att den har en själ.

Den doftar gott och många ägare vårdar sina båtar som de vore deras barn.

Inombordare bensin/diesel:


En båt med inombordare har en lägre tyngdpunkt än en båt med utombordare. Dessutom är tyngdpunkten längre fram.

På så sätt får båten lugnare röreslser på ett stökigt hav.

En inombordare i regel dyrare att serva och kräver därtill noggrannare och tätare kontroller men en fördel är att den är svår att stjäla.

Om man jämför en bensin– och en dieselmotor av samma kaliber är den senare betydligt dyrare i inköp, har högre andrahandsvärde och går oftast både tystare och snålare än en bensinmotor.

Bensinmotorn har återigen ökat i populäritet efter en lång tids svacka då dieselmotorn ansågs vara det enda raka att ha i båtar.

Utombordare:


En stor poäng med utombordaren är att den har ett vikt/effektförhållande som inombordaren inte kommer i närheten av.

Den sitter som bekant på akterspegeln och inte inne i båten med allt vad det innebär av sparad plats ombord.

Baksidan är att utombordaren är lätt att stjäla. Därför är en båt med utombordare ungefär dubbelt så dyr att försäkra än motsvarande båt med en inombordare.

Sist men inte minst är utombordaren praktisk på grunt vatten då den kan fällas upp helt och hållet ur vattnet.
 
Deplacementbåt:


Tumregeln säger att en deplacerande båt gör lika många knop som båten är lång. Det innebär, mycket förenklat, att en nio meter lång båt gör nio knop.

Om man då, för att vara på den säkra sidan, nöjer sig med att åka i 7 knop så kommer båten att dra minimalt med svall. Storleken på svallen är ett direkt mått på hur mycket energi som går åt för att driva båten.

Deplacementbåtar, som till exempel snipor, drar sålunda litet bränsle. Ett alternativ för den som vill åka litet fortare är den halvplanande båten. En trygg och stabil skapelse som är speciellt populär längs oskyddade kuster och på stökiga farvatten.  

Planande båt:


Fart är kul. Men fart kostar bränsle. Inte minst när planingströskeln ska passeras. Då går båten mycket ineffektivt med fören rätt upp i vädret och drar upp stora svall.

Att köra en planande båt i farter kring 10–15 knop (som annars är en behaglig fart) är med andra ord miljövidrigt, farligt och på alla sätt olämpligt.

Den som trivs i detta fartregister bör välja något annat än en båt som är byggt för att köras lätt ovanpå vattenytan.

Stor eller liten?


Förutom det självklarheter som kan sägas om en stor båt i jämförelse med en liten så brukar man tala om en magisk gräns på 6,5 meter i skrovlängd.

Båtar som är 6,5 meter eller mer klarar oskyddade vatten betydligt bättre än de små för att skrovet då når över vågtopparna. Det ger en mycket stabilare gång eftersom man slipper ramla ner i vågdalarna.

Publicerades: 2018-08-06

Text: Elias Johansson

Skriv ut