Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Nu höjs röster för att maneter borde bli en självklarhet på menyn – om inte för smakupplevelsens skull så för miljöns.

Manet_som_manniskofoda
Nu höjs röster för att maneter borde bli en självklarhet på menyn – om inte för den smakupplevelsens skull så för miljöns.

Insekter har som bekant förts fram som ett miljömässigt hållbart alternativ till andra proteinkällor, framförallt kött. Numera är det också tillåtet att sälja ett antal insektsarter som livsmedel i Sverige, bland annat mjölmask, hussyrsa, europeisk vandringsgräshoppa och buffalolarv.

Se också:
Sillbeståndet nära halverat – experter vill se fiskestopp

Men nu höjs också röster för att även göra maneter till del av kostcirkeln. Och samma sak där – kanske mer för miljöns skull än för smakupplevelsens.

På senare tid har det kommit många rapporter om manetblomningar – säsongsbetonade händelser där det sker en stor och plötslig ökning av antalet maneter. Något som i sin tur skapar obalans i havets ekosystem.

Äter upp fiskäggen

Enligt BBC skulle maneterna också kunna bli de dominerade arterna eftersom de äter fiskägg och därmed håller fiskbestånden, som i många fall redan är utfiskade, nere. Något som dock skulle kunna motverkas, åtminstone kortsiktigt om en större del av världen såg maneter som en tänkbar föda.

Än så länge är det ovanligt att hitta manet på västerländska menyer. Samtidigt så har de ätits på många håll runt om i Asien under de senaste tusen åren.

Mest bara vatten

Haken är att maneter består till 95 procent av vatten. Något som sålunda innebär ett det bara är fem procent som faktiskt går att äta.

Eller som Monty Graham, chefen för Florida Institute of Oceanography uttrycker det:

– Det går åt mycket energi i processen eftersom de är så vattniga. Däremot kan maneter vara en bra indikator för hur havet mår, om det är förorenat eller utfiskat.