Kite över Atlanten – norska Camilla snart i mål

Hon är enda tjejen i ett lag med sex kitesurfare som är på väg över Atlanten. Starten gick i Fuerteventura den 20 november. Nu närmar de sig målet på Turks- och Caicosöarna sydöst om Bahamas. 
Här en exklusiv intervju direkt från havet:

Det som länge har varit en dröm och en lång tid av förberedelser och sponsorjakt är nu brinnande verklighet. Camilla Ringvold, som är flerfaldig norsk mästarinna i kitesurfing på såväl snö som vatten, närmar sig nu målet efter en dramatisk färd över Atlanten.

Laget består förutom av Camilla, också av fem killar. Kiten är deras stafettpinne och följebåten är en Lagoon 500, en segelförsedd katamaran på 50 fot.

Var och en surfar i två timmar i sträck. Sedan byts man av. Totalt blir det fyra timmar per dygn varav två på natten. Totalt är det 600 landmil som ska avverkas och när Hamnen.se får kontakt med Camilla vid lunchtid på måndagen beräknas de vara i mål om 26 timmar.

Vad händer just nu?
Jag har precis kommit in från mitt tvåtimmarspass. Det har varit mycket byig vind och vinden har pendlat mellan 15 och 35 knop i styrka. Därför har jag varit tvungen att byta storlek på kiten flera gånger. Men jag har också haft sällskap av mer än 30 delfiner. Det är magiskt här ute!

Vad är det mest dramatiska som hänt under de 26 dagar som ni har varit på väg?
Oj, det har varit mycket. Bland annat siktade vi hajar i närheten av Kap Verde. Det var med skräckblandad förtjusning. Sedan var jag tvungen att skära loss mig från kiten mitt i natten efter att ha fått fel på materialet. Det var ruskigt att ligga ensam ute på havet och vänta på att bli upplockad av följebåten. Det dröjde och man vet ju aldrig vad som finns under vattenytan. 
Sedan är det alltid dramatiskt att segla i byiga vindar på natten när vinden vrider 180 grader och ökar med 20 knop på ett ögonblick. Men vi har förberett oss väl och lyckas därför hantera det mesta som dyker upp på ett bra sätt.

Vad är jobbigast?
För mig personligen är det att hela tiden behöva anpassa utrustningen som vi delar på. Jag är mycket lättare än killarna och därför upptäcker jag ibland att jag är överriggad när jag kommer ut på mitt pass. 
När det är lätta vindar blir det många timmar på kiteboarden för mig. För – återigen – jag är lättast och de tunga killarna kan inte surfa om det blåser för lätta vindar. 
Men vi har bra sammanhållning och fantastisk hjälp av Erik Van Vuuren som är skeppare på följebåten. Han är fantastisk på att manövrera katamaranen när vi byter surfare. Speciellt när det båser hårt och går 5–6 meter höga vågor.


Vilka är de största kickarna?

Det är när man surfar på natten. Adrenalinet pumpar när man sätter sig i den 2,5 meter långa jollen för att bli utsläppt från följebåten när man ska gå på sitt pass i totalt mörker och sex meter höga vågor. Då är jag extra fokuserad. När jag väl har blivit utsläppt ungefär 30 meter bakom följebåten kommer kitsurfaren som ska gå av sitt pass och ”landar” i jollen. Det här är en manöver som vi har övat jättemycket på och efter bytet tar det en kvart innan ögonen vänjer sig med mörkret. Eftersom det sitter belysning i såväl brädan som i kiten så är det en ganska spektakulär syn i mörkret. 
När vågbergen är som störst känner man sig väldigt liten där ute. De gånger som det bjuds klart månsken är det också extra magiskt att kitesurfa mitt på Atlanten.


Något att rapportera om livet i havet. Hajar, delfiner flygfisk eller så?
 
Vi får sällskap av delfiner nästan dagligen. Sedan finns det extrema mängder av flygfisk. De kommer flygande i full fart och jag har blåmärken litet här och var på kroppen från krockar med sådana. Och så har vi sett både haj och val.

Vad är det som driver dig till detta äventyr?
Det är att leva ut en dröm som först kan verka ouppnåelig. Men bara det i sig gör drivkraften ännu större. Det är otroligt vad man kan åstadkomma som ett lag.

Vad är det första du ska göra när du kommer fram om drygt ett dygn?
Då ska jag ge min käraste, min mamma och min lillasyster en stor kram var. Sedan ska jag ringa till pappa som också har seglat över Atlanten och berätta allt som jag har varit med om under resan. Jag hoppas att han är stolt över mig.

Är det här en engångsgrej eller har du fler galna projekt i kikaren?
Jag har fler projekt som är på planeringsstadiet. Exakt vad det blir går jag inte in på nu men jag älskar äventyr och att dela upplevelserna med ett team. Nu gäller det bara att hitta samarbetspartners till mina nya utmaningar. Samarbetspartners som kan dra nytta av det jag håller på med. På så sätt kan man få till så mycket.

Här är trailern inför resan. Vi återkommer asap om mer info om resan och så snart mer videomaterial kommer ut.

Läs mer om äventyret dag för dag på enablepassion.com/blog.