Petterssonbåt renoverad och konverterad till effektiv elbåt
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik. Det är kombinationen som har resulterat i Rikard Wildares storslagna eldrivna träbåtsdröm.
Fast enkelt har det förstås inte varit. Speciellt inte som Rikard gjort allt träarbete själv. Elmotor, styrning och batteriet är en vidareutveckling av Rikards tidigare drivlinor. Vissa av er har kanske sett hans Ockelbo b600 som kom i hybridutförande.
Drivlinan byggdes långt innan båten köptes men det rådde aldrig några tvivel om att den skulle installeras i ett Petterssonskrov. Förutom båtar så har han en lång historia av elektrifieringsprojekt bakom sig med bland annat e-foilbrädor, fyrhjuling och en Fiat 500 från 1973.
333 viskande sjömil
Men det är en annan historia. Nu gäller det hans senaste projekt – en vacker Petterssonbåt, troligtvis byggd på 30-talet, som just har gått sin första sommar med full eldrift. En sommar som adderar upp i 333 avklarade sjömil i Stockholms skärgård och med Söderöra som hemmahamn.
Hur fick du idén att elkonvertera en sådan klassiker?
– Ska jag vara ärlig så började det med att jag byggde hela drivlinan och batteribanken. Dock med tanken att den skulle få sitta i en Petterssonare en vacker dag. Jag lade ett år på att leta upp rätt objekt. Det var viktigt att skrovet var i bra skick och att linjerna var rätt, till exempel var ”bruten” akterspegel ett måste. Till slut hittade jag rätt och slog till. Efter en första sommar med Albin O-41 så påbörjades ombyggnationen och anpassningen av båten för eldrift, berättar Rikard.
C. G Petterssons lättdrivna skrov har visat sig vara som gjorda för att elektrifieras. Foton från wildtech på Instagram.
Byggde om?
– Ja det här är ingen ”vanlig” elkonvertering. Det är ”all-in” på alla nivåer. Jag har byggt om och kompletterat väldigt mycket av inredningen, men det syns inte att det är nytt. Jag har bara använt solida träslag, teak och mahogny. Bland annat är det nya bänkar på styrbord och babord sida. Förutom att vara just bänkar så huserar de också batterierna som driver båten. Förarplatsen byggde jag om och flyttade fram så att den skulle komma i bättre skydd för väder och vind. Eftersom elmotor-paketet var mindre än originalmotorn så fixade jag nya durkar och en ny motorlåda också. Allt är gjort med stor finness, om jag får säga det själv, och, hoppas jag, helt i C.G. Petterssons anda.
Fler ingrepp?
– Ja, utrymmet för de två bensintankarna gjorde jag om till skåp genom att mahognyspeglarna fick gångjärm i mässing. På ena sidan sitter kopplingen till landström, laddare och lite annan elektronik och på babordssidan blev det ett barskåp med backstycke av polerad koppar. Kopparn tog jag från en av de gamla tankarna.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik i en bra kombination. Drivlinan i Petterssonbåten Elektra är häpnadsväckande tyst och allt vad avgaser och oljelukt heter är nu ett minne blott. Men även om Rikard älskar den tysta och rena framfarten kan han se charmen med den gamla drivlinan – en Albin 0-41. Som faktiskt fått nytt liv i en annan Petterssonbåt.
Hur har första sommaren i båten avlöpt?
– Vilken sommar och vilket mottagande! Vi har mest härjat i vattnet mellan Furusund och Norrpada och båten har fungerat super. Det är magiskt att kunna glida fram nästintill ljudlöst och en fantastisk känsla att få åka i en vacker gammal träbåt.
Hur har det gått med räckviddsångesten?
– Bara bra tack, för någon sådan har jag aldrig haft. Batteriet är på 20 kWh, vilket i det här fallet gör att jag kan hålla cirka 6 knop i 40 sjömil. Det räcker mer än väl för mig och det är den farten jag gillar mest. Det betyder alltså att det krävs 3 kW effekt för att hålla 6 knop. Sänker jag till 4 knop (0,85 kW förbrukning) så kan jag köra över 80 sjömil. I 8,5 knop är förbrukningen 10 kW, vilket ger en räckvidd på 17 sjömil. Om man vill elda för kråkorna finns det möjlighet att pina upp båten i cirka 9 knop, men det är ganska poänglöst. Man ser tydligt vart hon vill ligga för att vara så effektiv som möjligt.
Många gamla skärgårdsgubbar vet jag kallade Petterssonarna för ”likkistor”, varför då?
– Ja, de syftar på sjöegenskaperna. C.G Pettersson har faktiskt ganska dåligt rykte bland många förståsigpåare. Men jag vågar hävda att 99.9 procent av dem som framfört kritik aldrig testat en Petterssonare. Jag har kört i utskärgården, mellan Röder och Söderöra i 12 m/s, och visst kräver det lite handlag och sjömanskap men hon rullar mindre än vad man kan tro. Och i motsjö går hon fantastiskt fint med sitt vassa förskepp.
I den här videon får vi följa byggprocessen från början till slut. I slutet får vi dessutom se och höra hur det är att köra Petterssonaren Elektra över en öppen och skumpig fjärd i Stockholms skärgård.
Några nya lärdomar under resans gång?
– Nja, jo många sådana förstås, men framför allt är det utvecklande att få en känsla för hur ett riktigt energieffektivt skrov ska se ut. Egentligen är det inte konstigt att linjerna från C.G. Petterssons skrovdesing kommer tillbaka på nya och energieffektiva skrov.
Vad ska du sysselsätta dig med i vinter?
– Det ska byggas ett par drivlinor, i samma design, till andra båtar. Det blir även byte av propeller och propelleraxel för att minimera vibrationer, avslutar Rikard Wildare.
