Cantare: Gäster i paradiset

Redaktionen

Redaktionen

Cantare i Västindien ”Cantare har nu befunnit sig i Västindien i mer än två månader. För det mesta seglar vi i något som vi kallar paradiset.”
Kommer ni ihåg tjejerna som seglade över Atlanten i ARC med den minsta båten? De har nu skapat ”en vardag i långsamt Västindien-tempo”. Skepparen Maria Ingerup kan konsten att berätta. Se även deras sköna film från Atlantseglingen.

Jämna starka vindar, strålande sol som ibland försvinner bakom välkomna moln, varmt, klart vatten som inbjuder till dykning och snorkling. Möten med glada seglare som alla har en historia att berätta, sena varma kvällar i sittbrunnen hos nya eller gamla vänner.

Vi möts och vi skiljs åt, ankomstfester och avskedsfester avlöser varandra. Det finns så många paradisöar att besöka, på en säsong här nere är det omöjligt att hinna se alla.

Vi är gäster i paradiset men börjar så smått att känna hos hemma. Vi har skapat oss en vardag i långsamt Västindien tempo.

Mest tydligt blir det när vi får besök av någon från Sverige. Cantare har nu haft besök av tre tjejkompisar och vi börjar se ett mönster för hur gästerna anpassar sig till vårt liv.

Först är de förundrade av naturen och att de på så kort tid har hamnat i sommarvärme fastän snön ligger djup därhemma. De har kameran i högsta hugg och det hamnar oräkneliga solnedgångar på minneskortet.

Soluppgångarna är färre eftersom vi oftast sover då.

Våra gäster vaknar tidigare än oss eftersom de är inställda på Sverige tid, fem timmar före vår tid, så fort de lyckats få upp oss och frukosten är avklarad undrar de vad vi ska hitta på.

Vi tänker på morgondopp, därefter om något behöver fixas, mat eller båtgrejor, sen är det frågan om vi behöver internet för att skriva inlägg eller undersöka vad vi ska söka för utbildningar, därefter kommer funderingarna på vart vi ska segla näst och vad som finns att se.

Gästerna däremot har redan badat medan vi sov och är nu sugna på att hitta på något, att se något, att röra sig och göra av med lite av den överskottsenergi de lagrat under morgontimmarna.

Men efterhand som dagarna går blir de mer och mer som oss. Sena romkvällar, jakt på mat och reservdelar, snorkling och bad blir en naturlig del av deras semester.

Trots att de från början tyckte att vi gjorde allting i mañana-fart har de när det är dags att åka hem ändå upplevt otroligt mycket.

Kanske inte det de förväntade sig, men istället har de fått en inblick i långseglarlivet.

Vi har njutit av deras besök, skvaller hemifrån, nya diskussionsämnen och till viss del den press som de sätter på oss att ta oss upp ur sängen på morgonen. De har berikat vårt vardagsliv och gjort oss ännu mer medvetna om hur bra vi har det här i paradiset.

Ingen av våra besökare har känt sig redo att åka hem när flygdagen närmat sig, istället hade de gärna stannat en stund till som gäster på Cantare och gäster i paradiset.

sailingcantare.blogspot.com

Text: Maria Ingerup

Foto: SailingCantare

 

 

 

 

Relaterade artiklar

Norwegian solo sailor Erik Aanderaa

Stormig ensamsegling till Island

6288299_orig

Träbåtsharmoni – tio års familjeliv till havs

LindaLindenauLasPerlas1

Hon har seglat 40 000 sjömil med 250 kvinnor

cruising_2019_Live_on_a_hundred_year_old_boat_Live_on_a_hundred_year_old_boat

Livet ombord på en 100-åring