Ensam i 24 timmar
Hur är det egentligen att segla ett helt dygn ensam på havet, hur klarar man sömnbristen och hanteringen av båten? I helgen som gick fick elva seglare på alltifrån 7 till 19 meter långa båtar lära sig den hårda vägen i den nya 120 sjömil långa ostkust-kappseglingen Robline One Star.
”Redo för lite tuffare solosegling?” Frågan ställdes på Sveriges soloseglarsajt No-crew.se i vintras och i helgen som gick startade 11 av 18 anmälda båtar på den 123 sjömil långa havsbanan.
En del av seglarna hade testat sina soloseglarkunskaper på Robline Solo Challenge som gick i Stockholms skärgård i fjol. En lättsam kappsegling för alla typer av segelfartyg som utövas på antingen en 20 eller 40 sjömil lång bana.
– Solo Challenge är ett endagars soloäventyr i dagsljus. Att segla ensam utan navigatör, taktiker, trimmare och fördäcksgast är utmanande. Det handlar om att släppa taget och samtidigt ta kontrollen, att utmana sig själv! säger Jimmy Hellberg som är en av initiativtagarna till No-crew.se.
Robline Onestar vänder sig till de som vill ha en större utmaning.
Banan går rätt ut på Östersjön och banlängden anpassas så att de flesta båtarna ska hålla igång i cirka 24 timmar. Halv jaktstart tillämpas vilket innebär att starttiderna beräknas så att båtarna skall vara hyfsat samlade när banan har seglats halvvägs, vilket är när de är som längst ut på Östersjön. Förutom att det är roligt och motiverande att se sina konkurrenter i det läget är det en bra säkerhetsåtgärd.
Premiären för Robline Onestar gick i lätta vindar och det förblev ganska lätt seglingen igenom. Trots det var det en stor utmaning. Många kämpade med sömnbrist och bröt när det blev bleke. Per Hansson med sin Scampi Jubilee bröt på grund av strul med autopiloten, ett ovärderligt verktyg för solosegling.
Jimmy Hellberg vann stort med sin B&R 38 Pac-Man, en lika snabb som utmanande båt att segla.
Vad är nyckeln till en duktig solokappseglare?
– I stort handlar det om att känna sig själv och sin båt, ha bra rutiner ombord och en hel del havskappsegling i ryggen.
Vad är mest utmanande i början?
– Något många oroar sig för är sömnen. Man måste sova för att hålla sinnena på topp men att gå och lägga sig när båten seglar för fullt är ju lite läskigt i början. Jag sover i intervaller om 15 minuter. Jag har inget som varnar mig om ett fartyg kommer nära men det räcker att kolla så att det inte syns några båtar på AISen som har en räckvidd på 20 sjömil, sätta trimmet och sen sova 15 minuter. Det gäller verkligen att sova när man får tillfälle. Inte minst om det stundtals är bleke, som i årets race, kan det vara vettigt att passa på.
Kan du beskriva årets race från din synvinkel?
– Det lönade sig helt klart att ha en snabb båt i år. Jag tog täten och kunde utnyttja den vind som fanns på första benet. På väg norrut igen kunde jag segla en underbåge och stanna i trycket medan det läade ur för de bakom. De rika blev rikare hela tiden, kan man säga.
Hur stor risk tycker du det är att segla ensam på havet?
– Det handlar alltid om vädret. Men oavsett det är det ju alltid en utmaning att segla själv och man ska alltid ta de säkerhetsåtgärder som finns, men har man koll på vad man gör så är det inte särskilt farligt.
Tror du att det blir fler deltagare nästa år?
– Jag tror inte att det här kommer att bli en stor kappsegling men det kommer nog att bli 25 anmälda båtar nästa år och så får vi se hur många som kommer till start och sen genomför.
Foto: Dan Sjunneson Studio C/A Resultat Robline One Star.
