”Pippi” övervintrar på Korsika

Redaktionen

Redaktionen

Bastia på Korsika. Foto: Eva FurhoffDet har varit tyst ett tag från dem nu, familjen som under sommaren skulle segla från Grekland till Frankrike med katamaranen ”Pippi”. Starten blev lite motig och problemen fortsatte. På Korsika upptäcktes en skada i skrovet – och nu ligger båten upplagd på ett varv för reparation och vinterförvaring. Hemma hos familjen Pukitis Furhoff har planeringen för nästa sommar redan börjat…

Foto: Eva Furhoff

Del 4: Stockholm, 22 augusti 

När vi kom till Korsika upptäckte vi en skada i skrovet och beslöt oss för att ta upp båten på ett varv. Där ska de laga skadorna och sedan ska båten ligga över vintern där.

Under en period blev allt väldigt rörigt, mycket skulle hända på en gång och dagarna fylldes av samtal med försäkringsbolaget, samtal med varvet och mycket annat.

Sommarens segling har varit motig sommar från start med en hel del tekniskt krångel.

Pippis rutt Grekland-Korsika.

Färden gick från Grekland till Korsika.

Den senaste skadan kändes tung, inte minst eftersom vi hade bett några bekanta hjälpa oss ta båten från Marseille till Holland via kanalerna. Nu blev de tvungna att ställa in sin resa – och det kändes inte kul.

Men det som inte dödar härdar, sägs det ju, och nu är vi hemma igen och har börjat resonera om vad vi ska göra nästa sommar. Det är inte utan att jag redan börjat längta lite…

Här tänkte jag sammanfatta några av våra erfarenheter från sommarens segling från Preveza i Grekland till Bastia på Korsika och förra sommarens segling på grekiska västkusten i Joniska havet (vi rörde oss i området Korfu-Ithaka). Två seglingar som, trots allt, varit fantastiska.

Båtturist i Grekland och Italien

Att sakta flytta sig från plats till plats, märka hur naturen och klimatet sakta ändras, anpassa sig till de lokala förhållandena och möta olika människor från olika länder i olika städer har varit en upplevelse.

Segling i Grekland. Foto: Eva Furhoff

Man förstår att många väljer att ha sin båt i vackra Grekland… Foto: Eva Furhoff

Vi har haft många fina seglingar och mött många trevliga personer. När man reser i egen båt har man ju sitt hem med sig, och på ett sätt får man även mer av ”vardagsliv” än om man bor på hotell.

Hamnen är en plats där man naturligt kommer i samspråk med folk. I Grekland var båtturisterna nästan bara utlänningar, de kom från alla möjliga håll i Europa, även om det var mest engelsmän och italienare.

I Italien var det nästan bara italienare som seglade. Kanske beror det på att det är dyrt att ligga i gästhamn i Italien. Jag förstår att de italienare som kan gärna seglar i billiga, vackra Grekland och att utlänningarna inte blir så långvariga i Italien. Men Italien är minst lika vackert som Grekland med sin arkitektur, sina berg och vulkaner och den frodiga grönskan vid kusten.

Restaurangbesök i Italien. Foto: Eva Furhoff

Ett stort plus i Italien är ju också maten. Vi åt fantastiska sittbrunnsluncher med gudomlig parmaskinka, saftig mozzarella, gränslöst god parmesan och, förstås, jättefina solmogna tomater.

Och denna mat, som hemma är dyra delikatesser, kostade inte mer än mycket annat. Det kostade som skinka, ost och tomat, helt enkelt.

I Italien njöt vi av den goda maten. Det blev mycket skaldjur och det finns många bra fiskrestauranger att smörja kråset på.

Dyra gästhamnar

Gästhamnsavgifterna fick en däremot att storkna, vi betalade 50–90 euro per natt i Italien. Då ingick el, vatten och dusch. Man ska förstås komma ihåg att vi har en katamaran, och på flera ställen la de på 50 procent i ”katamaranavgift”. Vår båt är 10 meter lång, och vi betalade ungefär lika mycket som en 12 meter lång enskrovsbåt.

Man ska också komma ihåg att vi försökte välja billiga hamnar och att på många ställen, framför allt i närheten av Rom och Neapel liksom på Sardinien, är det betydligt dyrare. Det kan dessutom vara svårt att få plats i hamnarna, och det kan vara klokt att ringa i förväg och boka, i alla fall under juli–augusti.

I Grekland låg vi däremot ofta gratis vid stadskajen, mitt i byn. Ibland hade någon krog nära hamnen dusch, och då kunde det kosta 5–7 euro att använda den. I bland kunde man hitta en vattenkran, och då var det viktigt att kolla att vattnet var drickbart.

El hittade man nästan aldrig och ville man tanka diesel fick man ofta gå till bilmacken med sin dunk. Ibland kom en tankbil ner till hamnen, men vi tyckte det var svårt att ha koll på när de kom och missade dem ofta. På vissa ställen fanns det även båtmack, och då passade man förstås på!

Allmänt sett ligger priserna lägre i Grekland, det gäller allt från mat och krogbesök till kläder och lön till mekaniker. Frågan är vad som händer framöver. De som hade haft båt länge i Grekland tyckte att det blivit dyrt, och när vi var där i somras höjde de momsen. Kanske är det så att man även som båtturist får vara beredd på att känna av den ekonomiska krisen.

När tekniken krånglar

Många kloka människor gör nog så att de rustar sin båt hemma och sedan ger de sig i väg och seglar i andra länder med denna välskötta båt som de känner väl.

Vi gjorde inte så. Vi köpte vår båt i Grekland och nu är vi på väg hem med den. Väl hemma är det nog ett och annat vi vill fixa med… och en hel del saker har vi tvingats ta itu med under resans gång.

Detta var jag orolig för innan vi gav oss av, men jag tycker ändå att det har gått att hantera problemen.

Jag är positivt överraskad över är att man ofta får hjälp fort. Vi har flera gånger bett om hjälp av fackfolk (mekaniker, elektriker, varv) och då kommer de samma dag och tittar på vad det är som behöver fixas. Går det att ordna samma dag har de gjort det. Någon gång fick vi vänta ett par dagar, men vi var ändå inblåsta, så det gjorde inget.

En mekaniker som jobbar några timmar med motorn kostar 100–200 euro i Italien, och då tror jag att det egentligen är pris med prutmån, även om vi inte prutade. Grekland är billigare.

Språket kan förstås ställa till problem. Många kan inte engelska och man får hacka sig fram med gester och internationellt gångbara ord för att förklara vad man behöver hjälp med.

En gång ledde det till att varvet skickade en elektriker i stället för en mekaniker och det tog flera timmar innan alla fattat att detta blivit fel. När vi hade tillgång till internet använde vi Googles översättningstjänst, och det funkade ganska bra.

Vackert väder med lynniga vindar

I Grekland, där vi seglade på västkusten mellan Korfu och Ithaka, i det lugna Joniska havet, var vädret alltid vackert.

Temperaturen låg på 30+ och det regnade praktiskt taget aldrig, med undantag för någon enstaka åskskur. Då kunde det också komma mycket vind snabbt och överraskande, kanske främst på eftermiddagarna/kvällarna.

På morgnarna blåste det inte alls, på eftermiddagarna blåste det vanligtvis upp till 4–5 Beaufort. På kvällen la sig vinden, men då kunde det i stället komma fallvindar från bergen, vilket kan vara bra att tänka på när man förtöjer för natten.

I Italien var vädret också ofta vackert och mycket varmt, särskilt i södra Italien, med svaga vindar och lugnt vatten.

Mistralen river upp havet. Foto: Eva Furhoff

Mistralen blåser mistralen i Acciaroli, Italien. Foto: Eva Fuhoff

Men här märkte vi också av mistralen vid ett par tillfällen. Även om vinden inte var så stark, knappt kuling, så blev vågorna stora och de låg kvar ett par dygn efter att det slutat blåsa.

När vi kollade vädret vande vi oss vid att förutom vinden alltid kolla beräknad våghöjd också.

I Italien råkade vi också ut för helt vanligt dåligt väder, en front som passerade, med riktigt mycket åska, häftigt regn som höll på en hel dag och byig vind.

Överhuvudtaget kändes inte vädret i Italien lika förutsägbart som i Grekland, där Navtexmeddelandena nästan alltid avslutades med ”no significant change” i fältet för prognos för nästa dag.

Vi kollade vädret med hjälp av Navtex, gribfiler och några sajter för kustväder: posiedon.hcmr.gr, ilmeteo.it, lamma.rete.toscana.it/meteo/modelli/vento-e-mare

Ipaden årets grej ombord

Jag läste nyligen Anders Jangös text om Ipad som plotter i tidningen På kryss. Han var inte helt nöjd, bland annat tyckte han det var svårt att se på skärmen utomhus. För oss var dock Ipaden årets grej ombord.

Vi har installerat en navigationsapp, iNavX, och laddat ner elektroniska sjökort (Navionics). För oss, som kunde ha Ipaden liggande inne i båten, fungerade det bra att lägga upp rutter, räkna på distanser, kunna se var vi befann oss och se vårt färdspår.

I sittbrunnen styrde vi efter kompassen eller landmärken och så hade vi en gammal handhållen GPS där man ser kurs till nästa waypoint.

Efter ett tag upptäckte vi att man kunde köpa simkort särskilt för Ipaden. Med hjälp av ett sådant kunde vi surfa hur mycket vi ville i Italien via telefonnätet. Det kostade 50 euro, en engångssumma och sedan var surfningen fri. Efter det var det alltid någon som använde Ipaden, om inte i navigationssyfte så för att kolla väder, mejla, titta på film via nätet, facebooka eller bara lägga patiens eller spela något annat spel.

Bra är ju att den är väldigt strömsnål och att man kan köra den på 12 V. Det finns en speciell kontakt, anpassad för ciggurtag.

Dåligt är att den inte får bli blöt. Fast det kanske är ett större problem här hemma än i varma och torra Medelhavsområdet, där det sällan regnar. Vi får se om vi klarar av att hålla den torr även nästa år, när vi troligen fortsätter norrut…

Det finns som alltid mycket mer att berätta. Om du undrar över något som har med seglingen att göra, får du gärna ställa en fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka svara!

Text: Eva Furhoff

Relaterade artiklar

genomsmalasund

Lovsång till det lilla båtlivet!

6288299_orig

Träbåtsharmoni – tio års familjeliv till havs

Spirit Yachts 111

Fullspäckat seglingsmagasin

Emirates Team New Zealand’s launch ‘Te Kāhu’ test boat in Auckland

America´s Cup – Nya Zeeland satsar på motorbåt!