Så blev 2011 – ett år med Mekonomen Sailing Team

Mekonomen sailing team sammanfattar 2011. Foto: WMRT
Mekonomen sailing team sammanfattar 2011. Foto: WMRT

För fem man starka Mekonomen Sailing Team blev 2011 ett år med 82 dagar segling, från Bermuda i väst till Korea i öst. Här sammanfattar Mathias Bredin, teamets fördäckare, året som gått. Titta också på bildspelet med många fina bilder från teamets seglingsår.

Foto: WMRT

I Mekonomen Sailing Team ingår:

Skeppare: Björn Hansen

Taktik/storsegeltrim: Anders Jönsson

Trimmer: Phillip Kai Guhle

Fördäck: Mathias Bredin

Pitman/taktik: Gustav Tempelman

Genom att det i början av året blev klart med Mekonomen som teamsponsor lades grunden till att ta steget och slåss om pallplatserna på World Matchracing Tour. Med en stark sponsor i ryggen skapades möjligheten att bygga ett lag med samma fem besättningsmedlemmar, till skillnad från tidigare säsonger då snittet legat på mellan 15–20 olika under säsongen. Det ger en stabilitet och trygghet som behövs för att höja lägstanivån och prestationen över hela säsongen.

Touren började dock inte lika bra. Första deltävlingen var i Marseille, Frankrike, där vi efter en tung första dag med sex raka förluster inte lyckades vända trenden och ta oss till kvartsfinal. Riktigt segt! Vi var till vissa delar ett nytt gäng och gjorde en del småmissar, vilket man inte har råd med på den här nivån.

Match Race Germany

Nästa stopp på touren var Match Race Germany på Bodensjön, en tävling som karaktäriseras av lätta vindar och tysk tidhållning. Det var också den första fempersoners regattan med för året nya båtar, Bavaria 40:or.

En intressant kombination med stora cruisingbåtar i lätta vindar, nya utmaningar med andra ord. Föga förvånande dominerades tävlingen av lätta skiftande vindar. Första dagen vann vi två, andra dagen avbröts seglingarna på grund av att kraftigt åskväder drog in över sjön.

Runt omkring sjön började varningslampor blinka och inom 15 minuter var inte en bår kvar ute på sjön. En minut senare blåste 40 knop och haglade kraftigt. Tredje dagen var det åter normalt väder, lätta och skiftande vindar med andra ord. Tyvärr lyckades vi inte segla tillräckligt bra utan missade återigen kvartsfinalen. Grymt segt och vi alla kände verkligen att vi kämpade i motvind.

Så här i efterhand kan konstateras att det var i de små detaljerna som vi inte presterade. Ett uteblivet slag fick konsekvensen att vi missade ett skift, en dålig sättning som omöjliggjorde en snabb gipp gav stort utslag i de skiftande förhållandena.

Korea Match Cup

Med lätt hängande huvuden lämnade vi Tyskland med sikte på revansch i Korea en vecka senare. Väl på plats i Korea var vi 20 kilo för tunga och fick därför tillfälle att njuta av klassisk koreansk bastu och minimalt med mat och vätska. På tisdagen var vi lättare men rejält hungriga klara för att väga in, av med alla kläder förutom kalsonger och t-shirt och sedan hoppas på att slippa springa till bastun igen. Lyckligtvis klarade vi invägningen och var så redo för tävlingen.

Korea Match Cup seglas i en dyvik i Gyeonggi-provinsen. Tävlingsområdet är litet och det är ganska mycket tidvatten. Vid lågvatten är det mycket grunt och på botten av viken ligger avklippta förtöjningstrossar som båtarnas t-kölar har en förmåga att fastna i. I kombination med lätta vindar gör det att seglingarna drar ut på tiden, först efter fyra dagar var grundomgången klar och för Mekonomen Sailing Team var det tredje gången gillt: vi gick vidare från grundomgången.

I kvartsfinalen väntade fransosen Mathieu Richard och det blev en riktig rysare, Efter 7(!) starter, varav 4 avbröts på grund av att den ena båten fastnade på en tross, lyckades vi till slut vinna med 2–1. Det hade en förlösande effekt, semifinalen mot britten Ian Williams vann vi med 3–0 och nu kändes det äntligen som att vi hittat tillbaka till formen.

Finalen seglade vi mot italienska teamet Franscesco Bruni. Finalserien blev riktigt jämn men vi lyckades slå Bruni med 3–2 och herregud vilken skön revansch det var! Efter två dåliga tävlingar kändes det enormt skön att visa att vi är att räkna med och att vi alla fick det så välbehövliga självförtroendet. Vi vet att vi kan slå vem som helst!

Portugal Match Cup

Stärkta av vinsten i Korea väntade Portugal Match Cup, som vi kombinerade med tre dagars träning innan tävlingen började. Efter bra träning med bra motstånd i kombination med skönt väder var vi laddade inför start.

Grundomgången gick okej och vi lyckades som sista besättning kvala in till kvartsfinal. Där väntade Ian Williams igen! Tyvärr drog britten det längsta strået och vann med 3–1 i matcher. Vi seglade återigen okej men Ians team var det starkare, även om matcherna var jämna.  Ian gick sedan hela vägen och vann regattan.

Match Cup Sweden

Nästa stopp på touren var Match Cup Sweden, hemmaplan och en fantastisk seglarfest. Som seglare är det en dröm att få prestera bra på hemmaplan och vi som var med 2007, då vi vann, ville verkligen få uppleva det igen.

Efter träning i Danmark mot Jesper Radich och ett träningspass på Marstrand startade tävlingen med en grundomgång där alla 14 lag mötte varandra.

Känslan i teamet var grymt bra och vi kände alla att vi hade alla möjligheter att lyckas ta oss vidare till kvartsfinal. Efter 3 dagars segling i varierande vindar och tufft motstånd stod vi med 9 segrar och 4 förluster överst på resultatlistan för grundomgången. Vi seglade genomgående mycket bra, både manövermässigt och taktiskt.

Eftersom vi slutade etta i grundomgången fick vi välja vem vi ville möta i kvartsfinal. Valet föll på unga nyzeeländaren Phil Robertsons team. Vi fortsatte segla enormt bra och tre matcher senare hade vi tagit oss vidare till semifinal där Jesper Radich väntade, precis som 2007! Matcherna mot dansken är alltid tuffa och eftersom vår trimmer Phillip är dansk är det alltid derbykänsla. Teamet fortsatte att prestera på topp och vi vann semifinalen med 3–1.

För tredje VM-deltävlingen i rad så blev det just Williams vi seglade mot i kvarts-, semi eller final. I Korea en månad tidigare vann vi semifinalen, i Portugal för två veckor sedan var Williams starkare och slog oss i kvartsfinalen.

Även denna gång drog britten det längsta strået. Finalen var jämn och gick till en femte och direkt avgörande match. Vi tog starten och tyckte dessutom att han borde fått ett straff. Vi kontrollerade sedan matchen till slutet av andra kryssen då britten fick bättre tryck på vänstersidan, och när vi skulle läslå honom sista gången på layline så fick vi ett straff. I det efterkommande uppstället försökte vi kvitta straffet men fick i stället ytterligare ett. Hastigt och, för oss, olustigt hade en bra ledning bytts till förlust.

Vi var mycket nöjda med hur vi seglade men självklart grymt besvikna över resultatet i finalen, men vi kommer igen! De sista två dagarnas segling var helt underbara med stort publikstöd, bra väder och bra vindförhållanden. Vi villa passa på att framföra ett stort tack till alla som hejade fram oss, det var fantastiskt!

EM på Åland

Efter Match Cup Sweden tog touren en paus men det finns ju andra regattor förutom World Match Racing Tour, till exempel EM. I år stod Mariehamn på Åland som värd för europeiska mästerskapen, hemmaplan för Björn alltså!

Efter en väl genomförd regatta tog vi oss till final där dansken Mads Ebler stod för motståndet. På grund av svaga vindar kortades formatet ner och finalen avgjordes med först till 2 vinster i stället för först till 3. På sista länsen i sista och avgörande seglingen lyckades vi passera Ebler och ta hem mästerskapet. Det var härligt att kunna titulera sig europamästare och extra roligt att få göra det på Björnes hemmaplan.

St. Moritz

Efter EM var det dags för den sjätte deltävlingen på WMRT. Seglingarna sker på en liten sjö i St. Moritz, Schweiz, som på vintern används för hästpolo!

Vindarna på sjön domineras av en lokal bergsvind kallad ”Maloja” som första dagen bjöd på stadiga vindar. Vi seglade helt okej men det hängde på att de sista matcherna grundomgången skulle gå vår väg för att vi skulle ta oss vidare till kvartsfinal. Denna gång hade vi stolpe in och vi tog oss vidare! I kvartsfinalen väntade fransmannen Damien Iehl som vi lyckades slå 3–0. I semifinalen väntade Torvar Mirsky som efter en svag säsongstart började få upp farten. Torvar slog oss efter att vi tappat 1–0 i matcher och ledning vid sista toppmärket i andra matchen. Till slut vann Torvar och hans team med 3–1.

Vi fick i stället sikta in oss på att segla match om tredje pris mot Ian Williams, som vi nu mötte i ”knock-out” för fjärde WMRT tävlingen i rad. Tyvärr blåste det för lite under finaldagen och både finalen och match om tredje pris avgjordes genom resultatet i grundomgången, där Williams var före oss. Vi slutade på en fjärde plats men var trots allt nöjda med att ta oss till semifinal. Vann gjorde Torvar & Co.

Argo Gold cup – Bermuda

Av årets världscup återstod nu bara två tävlingar, världscupsavslutningen i Malaysia och Argo Gold Cup på Bermuda. Tävlingsformatet på Bermuda är något annorlunda mot normalt. Här deltar hela 24 team indelade i tre grupper. Ettan och tvåan går till kvartsfinal, trean och fyran i respektive grupp går till en “andra chans” från vilken de sista två kvartsfinalisterna kommer.

Trots att vi seglade bra lyckades vi inte ta oss vidare direkt till kvartsfinal, i stället seglade vi ”anda chansen” där vi och fem andra lag slogs om två kvartsfinalplatser. Vi vann fyra av fem matcher, vilket tyvärr inte räckte utan vi blev utslagna efter ”sail off” mot Bruni och Berntsson som också hade fyra vinster.  Berntsson fortsatte att segla bra och slutade tvåa efter Torvar som verkligen var i ”zonen”.

Monsoon cup i Malaysia

Trots att vår nionde plats inte riktigt var vad vi räknat med behöll vi vår femte plats i sammandraget inför säsongsfinalen i Malaysia sista veckan i november. Tourställningen var nu väldigt jämn med mindre än tio poängs skillnad mellan fjärde och nionde plats.

Vi hade fortfarande chansen, dock en ganska liten, att ta medalj och i teorin även guld. Eftersom man måste räkna resultatet i Malaysia samt fem andra av årets resultat, och att poängen i Malaysia även är värda 1,5 gånger de vanliga poängen, så var det mycket som stod på spel inför världscup-avslutningen.

Innan Monsoon Cup i Malaysia seglade vi den tuffaste tävlingen utanför touren, Berlin Match Race där vi i inför tävlingen var regerande mästare.  Tyvärr lyckades vi inte försvara vår titel utan slutade femma.

För att få bästa möjliga uppladdning inför Monsoon Cup flög vi över tre dagar tidigare för att få två extra dagars träning. Vi landande på söndagsmorgonen och hann med ett träningspass på eftermiddagen. Vi var ganska trötta efter resan men kom likväl snabbt in i rollerna ombord.

Efter en natts välbehövlig sömn tränade vi dagen efter två pass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. När vi stack ut var det svenskt ösregn, här är det dock “bara” vanligt regn och en ganska lätt vind, ganska typiska förhållanden för Monsoon Cup. Träningen gick bra, dock dog vinden efter ett par timmar. På eftermiddagen var det visserligen inget regn men tyvärr var det väldigt lätt vind, vi pendlade mellan att driva med strömmen och segla.

Dagen efter väntade registrering och invägning, tyvärr visade vågen för mycket så det blev ingen frukost. På eftermiddagen seglade vi Pro-am race med tävlingens sponsorer och efter det laddade vi för första startskottet på onsdag.

Efter första dagens seglingar i VM-finalen i Malaysia hade Mekonomen Sailing Team tre vinster på tre matcher. Vi hade slagit Radich, Tiller och Williams, alltså en riktigt bra start, med det var fortfarande åtta matcher kvar i grundomgången.

Under torsdagen fortsatte vi segla bra och hade efter dagen fem vinster och tre förluster med tre matcher kvar. För att ta oss till kvarten behövde vi endast vinna en av de kvarvarande matcherna. Vi vann de två första och om vi vann den sista matchen mot Damien Iehl skulle vi sluta som etta i grundomgången.

Matchen mot fransmannen blev en tät och spännande match där vi låg bakom men med ett straff på fransmannen. När Iehl tog sin straffsväng på andra kryssen lyckades vi komma i fatt och segla honom utanför kryssmärket. Plötsligt gick Iehl på grund och en sekund senare även vi. Båda båtarna stod fast i leran och matchen avbröts.

När vi sedan seglade om matchen lyckades fransosen vinna och vi slutade på 7 segrar och fyra förluster vilket räckte till en tredje plats. Etta i grundomgången blev den unga nyzeeländaren Tiller som fick välja motståndare och valde våra svenska vänner Berntsson. Tvåa var Robertson från Nya Zeeland, som valde Gilmour (AUS). Trea blev som sagt Mekonomen Sailing Team och vi valde Jesper Radich från Danmark. Sista paret blev Bruni (ITA) mot Williams (GBR). Williams & Bruni låg etta och tvåa på touren och vinnaren i kvartsfinalen kom att bli världsmästare.

I kvartsfinalen fick vi stryk med 3–1 mot Jesper Radich. Högersidan betalade sig i alla matcher och vi vann striden om högern i två av de fyra starterna. Tyvärr hade vi fått ett straff i en av de två starterna vi tog och Jesper och hans gäng lyckades hålla matchen tillräckligt tight för att vi inte skulle lyckas ta vårt straff och fortfarande vara före. Stort grattis till danskarna!

Vi slutade 7:a i Monsoon Cup och tappade två placeringar i sammandraget där vi också blev 7:a. Tråkig avslutning på en annars ganska bra säsong. Vi känner att vi har ett bra lag och att vi under säsongen höjt vår lägsta nivå och samtidigt visat att vi kan slå vem som helst. Nu laddar vi inför nästa säsong med målet att slåss om guldet i världscupen.

Ian Williams vann sin kvartsfinal mot Bruni och tog därmed hem VM-guldet i Matchracing för tredje gången. Starkt jobbat!

Att marginalerna är små på den här nivån visar en händelse i Williams sista match i grundomgången som han var tvungen att vinna för att ta sig vidare till kvartsfinal och behålla chansen till VM-titeln. Motståndaren (Bruni) låg före med 5 båtlängder kvar till mål och hade bara att gippa och segla imål för att Williams skulle vara ute. Då händer det otroliga att ledande båten broachar i ca 6 m/s! Williams tror inte sina ögon utan kan lugnt gippa och segla först över mållinjen och därmed säkra kvartsfinalplatsen.

Teorierna talar om att Bruni fått en plastpåse eller liknande runt rodret och därför tappat rodergreppet.

Våra svenska vänner från västkusten med Johnie Berntsson vid rodret gjorde en kanonregatta i Malaysia. Efter att ha varit sista team in i kvartsfinalen tog man sig hela vägen till final och en andraplats bakom Williams. Detta räckte till en total tredjeplats på Touren och ett VM-brons till Sverige. Stort grattis från oss på ostkusten.

Till sist vill vi tacka alla som har stöttat oss under året som gått. Vi kommer att försöka hålla er uppdaterade under de kommande månaderna med nyheter om Mekonomen Sailing Team.