Du är här:Hem Kunskap Gör-det-själv Installera ny värmare

Installera ny värmare

ThermoprodukterFukt och kyla blåser bort och ruffen förvandlas till ett mysigt krypin där kläder och kropp kan torka. En värmare höjer humöret och förlänger säsongen. Här berättar vår skribent Patrik Norling hur han installerade en värmare i sin Albin Delta.

Året är 1984 och Albin Delta nr 24 färdigställs. Skrovet är modernt, signerat Peter Norlin, och utrustningen som är ombord är av modernaste snitt.

Men mycket har hänt sedan dess. Båten är i generellt mycket gott skick, men utrustningen ombord börjar bli sliten.

Värmaren är ett bra exempel. Jag gjorde snabbt bedömningen att den inte var värd att reparera. I denna artikel beskriver jag hur jag gick tillväga när jag installerade en ny.

Artikeln är uppdelad i tre delar. Första delen handlar om hur jag resonerade när jag valde värmaren. Del 2 beskriver i ord och bilder installationen av värmaren i båten. Del 3 är mina erfarenheter av värmaren efter att ha haft den i drift under första säsongen.

Albin_Delta_nr_24

Dock måste jag tillägga att jag är amatör när det gäller installationer i båt, men jag är hyfsat händig och lägger gärna extra tid på att det ska bli så bra som möjligt.

Del 1 Vilken värmare

Första steget är kanske självklart, att välja värmare.

Först lite bakgrund. Min Delta hade tidigare en Ardic 41D installerad på insidan av akterspeglen.  Utrymmet är inte särskilt tillgänglig och används inte som stuv utan där sitter bl. a. dieseltanken. Ardic 41D är en luftburen värmare. Denna monterades bort av förr-förra ägaren då den behövdes servas. Det gjordes då en bedömning att det skulle kosta för mycket att laga värmaren och den återinstallerades aldrig. Däremot sitter samtliga rör, kablage och även avgasgenomförningen kvar.

Om man generaliserar lite så finns det två typer av värmare, vattenburen och varmluftsvärmare. Båda har sina för- och nackdelar. Jag tänker inte försöka redogöra för alla här, men låt oss säga så här:

Varmluft

+ Enklare att installera

+ Snabbare uppvärmning

- Något högre strömförbrukning

- Något högre ljudnivå

Vattenburen

+ Kan kopplas till motorns kylvatten om motorn är sötvattenkyld

+ Kan användas till att värma vatten i en varmvattenberedare

+ Kan enkelt även drivas på landström via en värmepatron

+ "Jämnare" värme

- Dyrare och svårare installation

Att alla varmluftsrör fanns kvar i min båt medförde att jag valde bort att installera en vattenburen värmare även om jag egentligen ville ha det. Båtens motor är sjövattenkyld vilket även medför att jag skulle gå miste om en av de stora fördelarna med vattenburenvärmare.

Vilket märke?

Då har jag bestämt mig för att installera en luftburenvärmare. Vilken ska man välja? På svenska marknaden finns det i huvudsak tre märken på värmare. Dessa är Wallas (diesel och fotogen), Webasto (diesel) och Eberspächer (diesel). Samtliga av dessa märken har värmare i olika storlekar för olika stora båtar. Jag valde bort Wallas fotogenvärmare för att det skulle kräva ytterligare en bränsletyp ombord på båten (utöver gasol och diesel).

Nu började marknadsundersökningen från min sida. Jag har läst flertalet trådar både på svenska och utländska forum, haft frågestund med flera återförsäljare samt pratat med oändligt många båtägare om deras värmare. Vidare har jag laddat ner och läst instruktionsboken samt installationsmanualen för samtliga märken. Wallas installationsmanual avrådde från att installera deras dieselvärmare tvärskepps, vilket jag gärna ville göra då det redan fanns en monteringsplatta för den tidigare värmaren. Detta gjorde att jag valde bort Wallas dieselvärmare.

Då stod valet mellan Webasto och Eberspächer. Det som slutgiltigen fällde avgörandet var att en av mina bästa vänner hade installerat en Eberspächer D2 i sin Albin Cumulus förra året. Då hade jag någon att fråga som hade nyligen gjort det som jag ska göra.

Ytterligare ett skäl för mig att välja Eberspächer är att det finns olika röröverföringar mellan Ardic och Eberspächer bland annat till avgasgenomförningen. Detta medför att jag kan välja att återanvända de gamla luftrören och avgasgenomföringen om jag vill.

Såvitt jag har kunnat hitta så är funktionaliteten likvärdiga på samtliga värmare på marknaden och detta bekräftades även av olika återförsäljare och installatörer som jag pratade med.

Eberspächer, men vilken?

Nu har jag bestämt mig för en Eberspächer. Men vilken modell ska jag välja. Det finns två som är aktuella för en Delta, dvs en båt som är 9.35m lång. Jag kommer troligtvis ha tre stycken utblås i båten. En i salongen, en vid akterkojen och en med utblås under garderoben vid toan.

Nu är mitt nästa steg att ringa till Thermoprodukter i Kalmar som är importör av Eberspächer för att be om lite råd. Jag fick prata med en jättetrevlig tekniker som tog sig tid att svara på alla mina frågor. Han upplyste mig bland annat om att just avgasröret till Ardic 41D är riktigt bra så det var bara att koppla detta till min nya värmare. Avgasröret har dock en större diameter än det är på de moderna Eberspächer värmarna som använder sig av 28mm avgasrör. Thermoprodukter har en adapter från 28mm till 42mm som gjorde att jag kunde återanvända den gamla genomförningen och slippa ta upp ett nytt hål i skrovet (vilket jag ogillar).

Efter en stunds diskussion kom vi fram till att en D4 värmare vore bäst till min båt. D2 skulle också kunna fungera, men den skulle effektmässigt vara lite i underkant med tanke på att jag skulle ha tre utblås och rätt långa varmluftsrör.

Jag fick också rekommendationen att med jämna mellanrum köra värmaren på full effekt under en dryg halvtimme. Detta skulle värmaren må bra av och minska risken för problem. Tydligen så är det så att det sällan är problem med värmare som används ofta, utan de som krånglar är oftast de som inte används så mycket.

Det blev alltså en Eberspächer D4 till min Albin Delta.

AitronicDfourS-puff

Del 2  Installation av värmare

Förberedelsen för installationen

Jag drog kablaget genom salongen under innertaket på samma sätt som gamla kablaget var draget. Jag bestämde mig även att ha kontrollpanelen till värmaren på samma ställe som tidigare, dvs på huvudskottet mellan salongen och toan.

Till värmaren följer det med en säkringsdosa. Denna har två säkringar, en till själva värmaren och en till kontrollpanelen. Jag använde säkringsdosan för huvudmatningen av ström till värmaren. Denna kopplade jag  direkt på förbrukningsbatteribanken. Strömmatningen till kontrollpanelen drogs däremot via huvudströmbrytaren och säkringspanelen. Denna koppling medför att värmaren alltid har ström för att kunna stängas av på ett korrekt sätt, samtidigt som man kan stänga av kontrollpanelen via huvudströmbrytaren när man lämnar båten.  Tyvärr räckte inte strömmatnings delen av kabelstammen som följde med värmare. Det var dock lätt att montera en kopplingsplint och skarva på kablarna.

Så här ser den planerade rördragningen ut för i år. Jag ville testa och se om det räcker med två utblås för att få ett behagligt inneklimat.

D4_rordragning

Där det eventuellt kan bli för kallt är i förpiken/toa. I så fall drar jag i vinter rör för ytterligare ett utblås.

Provmontering av värmaren

Jag gjorde en provmontering hemma i garaget med värmaren på den träplatta som den förra värmaren var monterad på.

Airtronic_D4_provmontering

För mig blir detta en utmärkt lösning då denna träplatta är förbered för montering i båten och då kunde jag på förhand montera värmaren på plattan och sen bara skruva fast hela paketet på insidan av akterspegeln.

Installationen klar

Installationen var enklare än jag trodde. Det tog två halva dagar. Dag 1 installerade jag själva värmare inklusive avgasrör och bränsleledningen. Dag 2 drogs varmluftsrören.

Jag förberedde så mycket av installationen som möjligt hemma i garaget vilket gjorde att jag hade en klar bild av hur det skulle se ut när jag hade krupit in i akterstuven.

Första steget var att ta bort alla gamla rör som hörde till den förra värmaren. Ett litet spärrskaft med en 7mm hylsa gjorde det enkelt att ta bort alla 25 år gamla slangklämmor. Samtliga rör var i mycket gott skick och det var lite synd att det inte gick att återanvända dem.

Så här såg den gamla avgasslangen ut innan demontering.

Airtronic_D4_installation-1

Så här såg det ut i akterstuven när allt gammalt var borta.

Airtronic_D4_installation-4

Detta är en bild av 28mm-48mm adaptern som gjorde att jag kunde använda den ursprungliga avgasgenomförningen.

Airtronic_D4_installation-2

Här är adaptern monterad.

Airtronic_D4_installation-5

Nästa steg var provmontera själva värmaren på plats på insidan av akterspegeln. De översta bultarna som skivan monterades med är till steget på utsidan av akterspegeln från badplatformen upp till sittbrunnen. De nedersta bultarna är bultar som är kvar från den gamla badstegen. Att använda dessa gjorde det mycket enkelt att montera plattan som värmaren sitter på.

Airtronic_D4_installation-7

Efter jag såg att värmaren skulle sitta bra så tog jag bort värmaren igen för att kunna montera resten av delarna.

Denna bild visar montering av bränslepumpen. Den sitter direkt under värmaren och sitter i en ca 25gradig vinkel enligt instruktionsboken. Den blå slangen går till bränsletanken.

Airtronic_D4_installation-8

I denna bild har jag fått förbränningsluftsljuddämparen på plats samt dragit slangen från bränslepumpen till värmaren.

Airtronic_D4_installation-9

En översiktsbild. Det som är kvar här är att koppla in elen till bränslepumpen samt koppla ihop kabelstammen till värmaren. När värmaren sitter på plats så kopplas avgasslangen in.

Airtronic_D4_installation-10

I denna bild ser man utloppet för motorns avgaser samt länspumpens utlopp. I länspumpens utlopp har jag fäst förbränningsluftsljudämparen. Här ser man även den blå slangen som är slangen mellan dieseltanken och matarpumpen.

Airtronic_D4_installation-11

Här ser vi underkanten på båtens dieseltank. Eftersom det fanns en anslutning för värmaren sedan tidigare valde jag att använda den. Rekommendationen är annars att ha en anslutning ovanifrån för att förhindra att smuts eller vatten tas in i värmaren. Jag fick även rekommendationen att sätta ett litet filter direkt efter tanken. Detta filter syns mellan tanken och den blå slangen.

Airtronic_D4_installation-12

I denna bild ser vi den färdigmonterade matarpumpen med ingående och utgående dieselslang samt strömmatningen. Tyvärr låter pumpen en hel del och jag tror att ljudet fortplantas genom skrovet. Någon form av ljuddämpning eller vibrationsdämpning skall ordnas i vinter.

Airtronic_D4_installation-13

Nedanstående två bilder är tagna då jag provar om 90mm varmluftsröret får plats.

Airtronic_D4_installation-14

BILD Airtronic_D4_installation-14.jpg BILD

Eldragningen för värmaren var hyfsat enkel, de färgkodade kablarna var färdigdragna i skyddsrör som gick till reglaget, värmaren, matarpumpen samt strömmatningen. I nedanstående bild syns kabelkopplingen för tempuraturreglaget. Det var lite pilligt att få ihop respektive sladd med var sitt stift men det gick till slut.

Airtronic_D4_installation-16

Airtronic_D4_installation-17

Här syns reglaget i funktion. Den visar temperaturen i salongen vilket matchar termometern ovan.

Airtronic_D4_installation-19

Här är några bilder på den efterföljande rördragningen.

Detta är utblåset i salongen. Ventilen brevid är ett ventilationshål för kylkompressorn.

Airtronic_D4_installation-20

Här ser man den bakomliggande rördragningen för utblåset i salongen.

Airtronic_D4_installation-21

Detta är rördragningen under akterkojen från y-kopplingen fram till utblåset i salongen

Airtronic_D4_installation-23

Här är en bild på y-koppling som delar varmluften till salongen och till akterhytten.

Airtronic_D4_installation-24

Slutligen är detta en bild på den färdigmonterade värmaren.

 

Del 3 Varmt och torrt

Sommaren 2010 har varit en underbar sommar med medelhavsvärme under ett par veckor i juli. Men under resten av sommaren har värmaren kommit till stor nytta. Vi har kört värmaren nästan varje kväll som vi har varit ute och som avslutning i denna artikel tänkte jag berätta lite om våra erfarenheter.

Att ställa in temperaturen i salongen är lika enkel som att ställa temperaturen i en modern bil. 22°C visade vara perfekt för oss. Vi hade den inställd på samma temperatur nästan hela sommaren. När det var lite kallare, som det var under några kvällar i augusti, gick värmaren under kvällen och hela natten. Det har funkat perfekt, precis som förväntat. När rätt temperatur har uppnåtts så hörs värmaren nästan inte alls.

Det som behöver åtgärdas är att bränslepumpens ”tickande” låter en hel del, framförallt precis innan man somnar. Vad vi har gjort är att öka temperaturen 2-3 grader under 20 minuter precis innan det är dags att sova. Sen sänker vi temperaturen och då arbetar inte pumpen under 20-30 minter så man hinner somna.

Ett annat projekt är också att dra ytterligare ett värmerör till toan vid förpiken så att det blir varmt och skönt där, även när dörrarna är stängda.

Sammanfattningsvis, har man en äldre värmare eller ingen alls så kan jag varmt rekommendera att montera en modern värmare. Installationen är så pass enkel att man kan göra det själv på 2-3 dagar och få ett mycket bra resultat. Man får ett trevligare inneklimat, torkar ur båten vid regnigt väder samt förlänger säsongen avsevärt. Sen fungerar en modern värmare mycket tystare och med mindre strömförbrukning än de som är 15-20 år gamla.

/Patrik Norling

Foto ingång: Thermoprodukter.

Publicerades: 2010-09-23

Text: Patrik Norling

Skriv ut

Bloggar/Senaste