Livet på 28 fot träbåt...


Det sägs att det man ångrar mest på dödsbädden är sakerna man aldrig gjorde. Enligt den devisen renoverade David Welsford en 28-fots träbåt och flyttade ombord. Han hävdar att han aldrig ångrat sig. Här är hans story i form av en vacker video.

Många pratar om att lämna sina stressiga och gråa liv i land och ge sig ut på långseglats.

David Welsford hade ungefär samma tanke. Men inget mål, ingen direkt destination.

Han renoverade sin båt, flyttade obord och fann snabbt  att han trivs bäst utan fasta avgifter och stora utgifter. Och att han inte behöver så stora resurser för att leva lyckligt – ombord på sin båt.

Istället för att betala hyra eller lån låter han sina slantar gå in i vård av båten.

– Har jag nog till mat, diesel och att ta en öl i en bar emellanåt så är jag lycklig.

För mig låter det fantastiskt att glida runt på en båt och inte behöva oroa sig för annat än mat för dagen och om att båten är i schysst skick.

Men bara någon minut in i videon slår det mig att det nog är snudd på omöjligt att leva David Welsfords liv och uppräthålla sin roll som familjefar.

Sugen på att höra om Davids eventuella lösning på mitt ”problem” så ser jag nyfiket vidare.

Men till slut erkänner han.

– Det är ett känsligt ämne. Jag skulle älska att ha någon med mig ombord men jag är rädd att den personen inte skulle gilla min livsstil och lämna mig.

Men det verkar ändå som att David ser något sorts slut på sin historia.

– Om 20 år kommer jag att blicka tillbaka och säga – ”jag är otroligt glad att jag gjorde det där. Och det var värt mer än en miljon dollar på bankkontot!”

För mig räcker det gott och väl att få leva Davids dröm i mikroformat. Att alltid ha båtlivet nära men fortfarande leva ett någorlunda normalt liv med familjen i  första rummet.

För mig fungerar Davids dröm bäst i en välproducerat video om åtta och en halv minut med hörlurar på och ett vinglas i hand.