Du är här:Hem Bloggar Erlings krönika Hur lång är en sjömil?

Hur lång är en sjömil?

image
Den till synes enkla frågan, hur lång är en sjömil, är rena dynamiten. I dag är en sjömil 1 852 meter hävdar jag bestämt. Genast dyker en besserwisser upp, viftar hotfullt med passare och transportör och säger förebrående. ”Fel! Fel! Fel! En sjömil är 7420,44 meter.”

Mitt bästa råd är alltså: Fråga aldrig en besserwisser eller en uråldrig navigationslärare om hur lång en sjömil är. Svaret är förvirrande och lyder i allmänhet så här:

Sjömil i Sverige är en äldre benämning på geografisk mil som är lika med 1/15 dels ekvatorsminut, det vill säga 7420,44 meter. I England, Frankrike, Holland och Tyskland är sea-mile, mille marine, zeemijl respektive Seemeile, detsamma som nautisk mil. Nautisk mil (i Sverige) är lika med distansminut som är lika med storcirkelminut är lika med 1851,852 meter eller 1852 meter för praktiskt bruk.

Hängde du med? Lugn, det behövs inte.

Visst stämmer det – om man är mycket, mycket gammal eller mycket, mycket konservativ. Men språkbruk förändras. Lyssna gärna på ett av mina favoritprogram i radio – Språket – och vad den kloke professorn i modern svenska Lars-Gunnar Andersson har att säga när han läxar upp språkpoliser.

För några år sedan, ganska länge sedan när jag tänker efter (1999), skrev jag en stor bok om Sverige på 1600-talet. Och då, på 1600-talet, gällde det att hålla ordning på mil och svåra läser, kannor och tunnor, alnar och dukbreddar. Längdmått och rymdmått, myntfot och vanligt fot var en enda kollijox (det är Astrid Lindgrens ord när allt är en enda röra).

En sjömilMan ska vara väldigt gammal eller mycket, mycket konservativ för att tycka annat än att en sjömil är 1 852 m.

Till och med tideräkningen var ur led. Så förliste t ex inte regalskeppet Vasa den 10 augusti 1628 som det står i dagböcker från tiden, utan den 21 augusti med dagens tidräkning.

Under förra hälften av 1800-talet kom därför klyftiga personer fram till att detta trassel med tid, rum, rymd och längd var opraktiskt. Då skapade man metern i Paris och mycket annat och en flora av mått gick ur tiden.

Ett av de mått som försvann var den gamla sjömilen som var lika med 7 420 meter. Det gick förvånansvärt fort. Redan kommendör Carl Smith skrev i sin Ordbok år 1899 att ”sjömil begagnas sällan i vanlig räkning”.

De som fortfarande räknar i gamla sjömil är alltså väldigt, väldigt ur tiden. Men sjömil är ett bra ord och dessutom synonymt med engelska seamile. Därför kom det ganska snart att betyda 1 852 meter och så är alltså fallet i dag. Om detta är de flesta eniga, i alla fall Svenska Akademien, Nationalencyklopedien, Tekniska Nomenklaturcentralen och SIS.

Alltså: Den som forskar i historia och ska gå tillbaka och tolka källor som är 150 år eller äldre måste hålla ordning på gamla sjömil och mycket annat. För alla andra ska det inte behöva vara några problem.

Och slutligen: navigationslärare borde ha viktigare saker att lära ut än urgamla mått som ingen använder idag. Bilskollärare kräver inte att eleverna ska räkna hastighet i venezianska mil (1 738 m), romerska mil (1 489 m), tyska mil (7 420 m), piemontesiska mil (2 469 m), norska mil (11 294 m) eller fornsvenska mil (1 478 m).

Publicerades: 2013-08-08

Text: Erling Matz

Skriv ut

Erlings krönika

Erling MatzOkunniga båtbyråkrater, låtsaskaptener med Vegamössa och skepparkrans och fundamentalistiska miljömuppar får passa sig. 
Läs mer om Erling

Bloggar/Senaste