Du är här:Hem Bloggar Team 49erFX Gross och Jonsson visar explosiv utveckling

Gross och Jonsson visar explosiv utveckling

Julia Gross Cissi Jonsson 49erFXDe började med att sopa banan på förregattan i Miami. Vinterträningen visade sig ha gett en explosiv utvecklingskurva. Men när världscupregattan väl drog igång på allvar fick den unga svenska besättningen veta att marginalerna är små.

Efter 4 veckor i Miami, befinner vi oss åter på svensk mark för batteriladdning, sponsorjakt och fysträning innan vi går på-det-igen.

Miamivistelsen innebar långa dagar på vattnet med intensiv tävling och träning, bitvis i kvav åskhetta...
 Vår första regatta i Florida blev träningsregattan Mid Winter’s som samlade några amerikanskor, kanadensiskor och så vi nordbor.

Direkt efter startskottet i första seglingen märkte vi att träningen på Nya Zealand gjort underverk. Manövrarna satt fint och farten var grym. Vi vann slutligen Mid Winters med serien 1, 1, 2, 2, 5, 1. Båtar som vi tidigare haft dueller med under regattorna under året var nu nästan ett halvt varv efter oss i mål... Skön känsla!!!

Tyvärr stördes uppladdningen inför Världscupen av att Cecilia under några dagar tvingades stanna på land på grund av en redig förkylning. Dagarna innan världscupstarten gav sig äntligen förkylningen.

bild
Det här blev en regatta i lättvindens tecken och det vore en lögn att säga att vi inte var nervösa inför första start. Vi hade så mycket energi och vilja inom oss och vi var otroligt taggade på att köra race.

Ett vilddjur, in vanliga fall
I alla vindstyrkor över fyra meter per sekund är vår båt ett vilddjur. Man kan likna den vid en katapult med dubbeltrapets. Nu däremot, saknades vinden och vi satt som på en guppande gungbräda. Det här krävde ett helt annat rörelsemönster än på tidigare regattor. En centimeter hit eller dit, gjorde stor skillnad både i fart och höjd. Tyst gled vi fram över fjärden och klickljudet från skotblockets små justeringar in och ut, var det enda vi hörde.

Första Världscupspiken
Vi startade världscupen superstarkt och vi gick både fort och rätt i den ibland obefintliga vinden. I tredje racet knep vi förstaplatsen; vår allra första spik på en världscupregatta. YEAH!

Hela veckan kantades sedan av lätta oroliga vindar med tryckande hetta och kraftiga åskskurar. Vi låg stadigt mellan femte- och åttondeplats totalt och vi kände stor trygghet i båten. När det var landvind och skift trivdes vi bäst. Det som för oss kändes så enkelt verkade slå knut i motståndarnas huvuden. Förutom världstvåorna från Brasilien som är vana vid de kluriga förhållandena på deras hemmaarena i Rio de Janeiro.

m32miami1401-sun-14
Inför den sista kvaldagen inför finalen låg vi på en sjätteplats och vi hade stor chans på kvalificering till medaljracet. Den tunna, näst intill obefintliga vinden låg i stråk över banan och den vinnande strategin för dagen verkade vara att starta fritt och därefter glida runt banan med så få manövrar som möjligt. 

Heros to zeros
Tyvärr var vi för passiva i starten och därefter gjorde vi några enkla misstag. Det ena ger det andra och efter en hel del oflyt med vinden också (ja, man får skylla ifrån sig) så blev det en tung dag för vår del. Vi halkade ner placeringsmässigt och fick till slut nöja oss med en 14:e plats totalt.

Först var besvikelsen ganska stor, men när vi nu med distans ser tillbaka på vår vinter, konstaterar vi att vi lyft oss på alla plan. Vi seglar med en större förståelse över hur båten fungerar och vi agerar snabbt på vind och förhållanden. Som team är vi mer samspelta och tar varje dag som en ny utmaning. Att vi dessutom har kul ombord bidrar till utvecklingen; nu hungrar vi efter mer. Det här är bara början på något stort!

Vad sker härnäst
Nu väntar lite tid hemma i Sverige, Stockholm respektive Göteborg. Den 5:e mars startar träningslägret på Mallorca. Vi kommer att komma dit starka och hungriga. Vänta bara tills vi kommer ut på Palmabuktens hisnande vågor. Då blir det åka av igen!

Publicerades: 2014-02-23

Text: Administrator

Skriv ut