Följ med på en djupdykning i fritidsbåtens historia

Att Sverige är ett av världens fritidsbåtstätaste länder har nog inte undgått många. Men hur kommer det sig egentligen? Sjöhistoriskas föremålsintendent Eva Berglund Thörnblom bjuder på en spännande föreläsning – se klippet!

Sjöhistoriskas Eva Berglund-Thörnblom berättar ger en spännande berättelse om fritidsbåtens historia.

Äger man inte en så har man med största sannolikhet någon gång varit ute i en fritidsbåt. Det är snudd på en allmän sanning. Men vi i Sverige har vi under flera hundra år gett oss ut till sjöss av den enkla anledningen att njuta av naturen.

En tradition med anor till 1700-talet

Sveriges första fritidsbåt brukar sägas vara teaternkungen Gustav III:s Amphion. En lustsegelbåt som kungen lät bygga och som han sedan fördes omkring ombord på i ute i skärgården.

– Den var tydligen känd som en väldigt dålig seglare och kallades för Den gyllende träskon, men det störde nog inte Gustav III så mycket, säger Eva Berglund-Thörnblom, föremålsintendent på Sjöhistoriska.

När väl hovet kom ut på sjön spred sig trenden och snart började allt fler skaffa sig båtar för annat än arbete. De blev på så vis ett sätt för folket att förlusta sig.

Folkhemsrörelsen

Men det var länge som fritidsbåtarna bara var något för de mer välställda. Även om det i klubbarna inte hade större betydelse vilken roll man hade i samhället så var båtarna ofta dyra och byggda i exklusiva eller exotiska material såsom hondurasmahogny eller med däck i teak.

Detta blev uppkomsten av modeller som Mälar 22:an. Båttyper som skulle byggas enligt en och samma ritning och i inhemska material. Störst av alla är föga förvånande Folkbåten som 1942 tog Sverige med storm. Detta några år efter att en andra semestervecka införts och med en ambition att få ut folket i naturen och skärgården.

Då och nu

I den moderna plastbåtens tid har båtfolket gått allt mer mot bekvämligheter. Man vill att båten ska vara som ett hem borta från hemmet.

– Kanske är det de här människorna som på 70-talet valde en Maxi 77 som idag har bytt upp sig till de här riktigt stora båtarna – jag bara gissar. Därför Maxi 77:an som kom en bit in på 70-talet ser inte alls ut som en Mälar 22 till exempel. Den är lång och smal och ganska trån inuti medan Maxin är kort, bred och väldigt rymlig inuti. Med Maxi 77:an kom också en helt ny typ av båtfolk för det var modernt att segla, spekulerar Eva Berglund-Thörnblom.

Det är också en spekulation som motiverar frågan:

Vilka är det som seglar Maxi 77 eller IF-båtar idag?

Många har läst

Populära båttester

  • Upptäck Vänerns båtpärlor med Skippo

    Färdmål

Skippo tipsar

Topplistor

  • Gör det själv – sommarsäsongen är runt hörnet

    Till Kunskap

Preppa för sjösättning

Hållbarhet & miljö