Varning för höghastighetsfärjor

Redaktionen

Redaktionen

Jonas Ekblad har talat med kaptener på höghastighetsfärjor och ger råd om hur man undviker att bli träffad.

I flera år har det förekommit snabb färjetrafik från hamnar som Malmö, Göteborg, Nynäshamn och Simrishamn.

Den som färdas i en båt som gör fyra till sex knops fart – vanlig segelbåtsfart för segel eller motor – kan inte göra mycket för att manövrera sig ur vägen för ett fartyg som går sju eller tio gånger så fort. Snabbfärjan syns först som lite stänk borta vid horisonten. Några minuter senare är den framme. Det är inte realistiskt att någon i en långsam båt ska hinna bedöma kollisionsrisken och göra en undanmanöver. Det räcker att rorsman på färjan vippar till lite med sin styrspak så är förutsättningarna helt förändrade.

Båda händelserna aktualiserar behoven av särskilda regler för trafiken med snabbfärjor.

Vi som är intresserade av att överleva kan ändå vidta några åtgärder för att minska riskerna. Följande lista har gjorts upp i samråd med Anders Werner som är befälhavare på HSC-färjan ”Patricia Olivia”.

Så här bör du göra:

– Försök hålla reda på i vilka områden HSC-trafik förekommer och skärpa uppmärksamheten där. Undvik att segla i deras stråk i stiltje och försök att förkorta vistelsetiden där vid dålig sikt.

– Om möjligt ta reda på snabbfärjornas turlistor för att kunna undvika onödiga möten.

– Om du ska passera en led som trafikeras av HSC är det lämpligt att skärpa utkiken. Om en HSC skymtar vid horisonten: Chansa inte på att hinna över leden. Den är framme fortare än du tror! (40 knop = 0,66 sjömil/minut).

– Använda reglementsenliga lanternor i mörker och nedsatt sikt och ha dem tända hela tiden. Allt för många försöker spara ström genom att slå på lanternorna bara när de ser något fartyg närma sig.

– Ha en strålkastare i beredskap på natten. Använd den för att belysa dina segel. Om det är kris: Lys rakt mot bryggan på fartyget. (OBS! Bländningsrisken)

– Lyssna på VHF. Snabbfärjorna brukar ropa ut allmänna anrop på kanal 16 eller på hamnens trafikkanal när de lämnar kaj, när de närmar sig hamn eller en trång passage. I områden som har trafikövervakning (TIC eller VTS) kan du kontrollera i sjökortet vilken VHF-kanal som används och passa den så vet du vilken sjöfart som rör sig i området.

– Hissa radarreflektor. Radarreflektorernas effektivitet är omstridd men en stor och riktigt konstruerad radarreflektor gör ingen skada.

– Om du navigerar med navigator: Försök gissa vilka waypoints färjorna använder. Lägg din egen rutt ett stycke vid sidan av yrkessjöfarten.

– Pass upp för svallvågorna. Svallvågorna från en stor snabbgående katamaran skiljer sig mycket från svallen efter ett konventionellt fartyg. Katamaranerna drar upp långvågiga svall – de har långt mellan vågtopparna och fortplantar sig snabbare än vanliga svall. Ute till havs är de långa svallen knappt märkbara. Vågornas längd och höjd är emellertid avgörande för när en våg reser sig och bryter på grunt vatten. över grunt vatten kan katamaranernas svall kan bli dubbelt så högt som svall från konventionella fartyg. Innan de långvågiga svallen når land bildas också ett utåtgående sug.

Svallen från katamaranerna utgör också en fara för förtöjda båtar. Den som ligger och fiskar vid abborrgrynnan lägger kanske inte ens märke till de långa vågor som snabbt närmar sig. Så plötsligt reser sig sjön och bryter. Riskerna är uppenbara och ”Underrättelser För Båtsporten” innehåller i år en särskild varning för detta fenomen: ”Vågor från dessa katamaraner i marschfart 35 – 40 knop kan bli cirka tre gånger större än från ett konventionellt fartyg i farter runt 20 knop.”

Badande bör också vara beredda på det sug som föregår svallen.

Läs mer om Olyckor med höghastighetsfärjor

Jonas Ekblad

 

Relaterade artiklar

Olyckor med höghastighetsfärjor inblandade

Olyckor med höghastighetsfärjor inblandade