Nytt lagförslag – svårare tider stundar för stöldligorna

En ny utredning föreslår att utförsel av stöldgods ur landet ska kriminaliseras. Något som tros kunna ha betydande effekt på antalet stölder av båtar och båtmotorer.

Motorstold-bat
Ett nytt lagförslag gör att hoppen om en minskning av båt- och motorstölder växer.

Om rubriken ovan känns igen så kan det bero på att den har synts på Hamnen tidigare. Där och då handlade det om att tullen hade fått utökade befogenheter att stoppa tjuvarna och tjuvgods vid gränskontrollen. En åtgärd som dock skulle visa sig vara ett slag i luften när det gällde att minska antalet båt- och motorstölder.

Jublade för tidigt

– Det var många som jublade för tidigt. Det visade sig tyvärr bli en kraftigt begränsad lag. Tullen fick visserligen befogenheterna men tyvärr inte uppdraget att kontrollera stöldgods som är påväg ut ur landet. Därför fortsatte det att fokusera på att stoppa narkotika och vapen på sin väg in, säger Mats Galvenius på Larmtjänst.

Han fortsätter:

– De enda som drog nytta av den lagändringen är möjligtvis norrmännen då det finns en förhöjd risk att deras stulna gods skulle upptäckas, av en slump, på väg från Norge till Sverige.

Utförsel av stöldgods kriminaliseras

Nu växer dock hoppet för en minskning av båt- och motorstölder. Detta sedan Tullbefogenhetsutredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i slutet av förra året. En utredning där man bland annat föreslår att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Ett förslag som inte minst försäkringsbranschen välkomnar.

Utredningen föreslår sålunda att det införs ett nytt brott, utförselhäleri, för att utförseln av stöldgods ska kunna bekämpas effektivare än i dag. Själva brottet bör bedömas som en kvalificerad form av häleri och införas i brottsbalken.

Krävs mer resurser

Tullverket bör enligt utredningen få en aktiv roll i bekämpningen av utförselhäleri. En tulltjänsteman ges därför flera nya befogenheter. Att utreda brottet föreslås däremot vara en fråga för Polismyndigheten.

Sist men inte minst framhåller utredningen att myndigheterna måste få det tillskott av resurser som krävs, alternativt besked om vilka mindre angelägna uppgifter som bör prioriteras ner.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.