Peter seglar drömtävlingar i Karibien – så får han ihop det
En dröm om kappseglingar i Västindien är ofta svåra att förena med vardagen. Men Besättningen på Blur Sailing Team har hittat sin lösning. Under tio år betar de av en bucketlist runt om i världen. Mest nyligen i en utmanande solosegling till Bermuda.
Peter Gustafsson har nyligen avslutat ännu en utmaning som han dykt in i utan att fundera särskilt mycket. En del av receptet att få saker gjorda och inte fastna i startgropen är enligt honom själv att blunda och göra. En metodik som blivit något av en paroll för den erfarne havskappseglaren som driver bloggen Blur.se och seglar en J/111 med samma namn.
Den senaste utmaningen är racet Bermuda 1–2. En havskappsegling som sträcker sig mellan Newport och, föga förvånande, Bermuda. Första etappen seglas solo, vägen tillbaka till Newport med en besättning på två personer.
Och att det blev just Bermuda 1–2 föll var något av en slump.
– Jag brukar vara duktig på att anmäla mig och ta konsekvenserna senare, säger Peter Gustafsson och skrattar till. När jag hittade tävlingen så kände jag att det var en tillräckligt stor personlig utmaning för att det ska kännas lite pirrigt. Jag ställde mig själv frågan om är detta var något jag kunde göra, om jag skulle tycka det var kul och om jag skulle kunna göra det på ett kul sätt.
Ett omfattande logistiskt projekt
Att få båten till andra sidan Atlanten för ett enstaka race känns, även för de mest inbitna kappseglarna, som ett vansinnesprojekt. Så är dock inte fallet för Blur.
Besättningen bestämde sig för att lista de regattor de alltid dröm om att segla. Tillsammans röstade de fram ett gäng som de under de närmsta tio åren skulle ta sig till för att göra. För att göra det logistiskt möjligt har båten under de senaste säsongerna legat i medelhavet där man bland annat deltagit i Middlesea Race.
– Efter att ha varit med i Fastnet Race 2015 insåg vi att vi ville göra mer av sådan segling. Det utmanar oss och får besättningen till att fungera. Men all planering, logistik och så vidare gör det opraktiskt att delta i race längre bort. Därför kom vi på den här planen, säger Peter Gustafsson.
Planen nu är att låta båten ligga i USA de kommande tre åren där ett av huvudmålen är Newport Bermuda-race som går nästa vår.
Tror du att vem som helst kan lyckas med detta?
– Jo det tror jag nog förutsatt att alla i besättningen är med på det. Vi har träffat ett antal seglare och båtar som är ute på någon slags bucket-list Men sen måste det ju sägas att seglingen är den lilla biten i projektet. Dels är det som sagt all logistik men också att ta två veckors semester för att kappsegla är inte alltid lika självklart om man har familj.
Soloseglingen i bilder, alla tagna av Peter själv!
En jakt på nya utmaningar
Kappseglingen gick över förväntan och Peter slutade på en tredjeplats i totalen. Inför regattan infann sig en fascination över hur man skulle fungera i en så pass unik miljö.
– Jag var intresserad över vad som händer i huvudet när man kommer in i bubblan, hur fungerar jag ombord på bästa möjliga sätt och hur tar jag beslut.
Efter målgång står det dock klart att solobenet var något alldeles speciellt.
– Det var en personlig upplevelse som på många sätt var så ny och spännande att om jag måste välja så var solobenet det häftigare av de två, säger Peter Gustafsson och fortsätter:
– Sen deltar det ett stort spektrum av båtar. Den största var en Class 40 och seglades av en kvinnlig proffsseglare som vill göra sig en karriär som soloseglare, i den andra änden är en 35 oftare byggd på 60-talet. Så rent generellt tror jag att många uppskattar solo-, eller twohandedseglingen för att båten blir mindre viktig och allt handlar mer om hur var och en kan prestera sjömannamässigt.
Får Peter själv spekulera tror han att känslan av att vara ensam på ett öppet hav utsöndrar någon kemisk substans som säkerligen kan vara mer eller mindre beroendeframkallande.
Kan du tänka dig att göra det igen?
– Jag skulle jättegärna göra det igen – till och med på samma båt om jag skulle bli tvungen. Även om känslan inte alls var det jag trodde att den skulle vara när jag väl var ute så kan jag nu med lite perspektiv på seglingen säga att det var jävligt coolt och något fler borde prova på.
