Sverige vässar klorna för strid på havets botten

Sveriges och Europas militärmakter höjer beredskapen för kriget under havsytan som framstår som en allt viktigare arena för krigföring.

ubat-ytlage_Rebecka SignasFörsvarsmakten
Sveriges och Europas militärmakter höjer beredskapen för kriget under havsytan. Foto Rebecka Signäs/ Försvarsmakten.

Sprängningen av Nord Stream förra året. Och så de misstänkta sabotagen av ledningar mellan Estland, Finland och Sverige nyligen. Det är två färska och händelser riktar fokus på en ny arena för krigföring. En arena där framför allt ubåtar – bemannade såväl som obemannade – gör sig gällande.

Se också:
Svenska superubåten får omvärlden att darra
Saab i anbudskamp – vill förse Natostaten med ubåtar
Sverige rustar med nya hypermoderna ytstridsfartyg
Marinchefen – vi är väldigt farliga på hemmaplan
Så är livet ombord på en stridsberedd ubåt

Det handlar alltså om att kontrollera havets botten. Ett område där den svenska marinen gång på gång och i olika internationella övningar har visat sig att vara en aktör att räkna med. Inte minst tack vare svenska ubåtarna i Gotlandsklassen har satt sig i respekt och sopat banan med såväl spanjorer som fransoser och jänkare under olika övningar till havs.

För att inte tala om när HMS Gotland lyckades smyga sig på och sänka självaste USS Ronald Reagan, ett av världens mäktigaste och mest högteknologiska hangarfartyg, under en övning i USA.

Allt mer fokus riktas på ubåtar och striden under ytan. Foto Rebecka Signäs/Försvarsmakten och Flt. Sgt. Artigues.

Ryssland har försprång

Vad dessa gamla meriter är värda idag är dock oklart. Klart är däremot att allt fler försvarsmakter lägger allt mer krut på att vässa klorna under havsytan. Så också Ryssland som antas ha prioriterat detta område ytan en längre tid. Eller som forskaren Johannes Peters uttrycker det i DN:

– Allt är hemligt, men det finns indikationer på att Ryssland har lagt starkt fokus på att förbereda sig för undervattenskrig under de senaste åren. Troligen mer än vad Natoländerna har gjort, säger han.

Han får medhåll av Ewa Skoog Haslum, Chefen för den svenska marinen:

– Vi räcker inte riktigt till det vi skulle behöva göra. Ryssland är kanske bättre på att prioritera sin marin.

Duktiga svenskar

Men därmed inte sagt att Sverige ligger på latsidan. Tvärt om. Bland annat har Sverige en en egen räddningsubåt som mycket uppskattad i vårt samarbete med Nato Submarine Rescue System och där USA försöker hitta ett transportplan stort nog för att kunna frakta den svenska räddningsubåten jorden runt för att undsätta andra ubåtsbesättningar som har fastnat och havererat på havets botten.

Ubåtsräddningsfarkost sjösätts från HMS Belos. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten

Därtill visar Sverige framfötterna i flera andra sammanhang när det gäller strid under ytan. Den svenska flottan har som bekant den särdeles svårnavigerade Östrersjön som sin hemmaplan och är erkänt skicklig på att navigera bland tusen och åter tusen öar kobbarar och skär. Något som också har fått Nato att tala varmt om den svenska ubåtsflottan.

”Mer att göra”

Men det finns mer att göra enligt marinchefen Ewa Skoog Haslum. Bland annat saknar hon en nationell strategi för krig på havsbotten och skydd av det nät av gasledningar, el- och datakablar som finns på havets botten. Och där de fördubblade försvarsanslagen från 2020 till 2024 inte räcker till.

– Vi behöver ha flera besättningar på varje ubåt. Vi behöver ha fler ubåtar. Nej, de räcker absolut inte, säger Ewa Skoog Haslum till DN.