Du är här:Hem Bloggar Elias analys Naturens lagar har inga paragrafer

Naturens lagar har inga paragrafer

image
Att stifta lagar på land är en sak. Men att göra detsamma till sjöss är att ge sig ut på djupt vatten.

Jag har en båt som jag brukar sticka ut med ibland.

Det är fantastiskt. För när jag har kapat förtöjningarna så har jag 30 000 öar att välja bland. Och det bara i Stockholms skärgård. Om jag vill åka lite längre så finns det mer än 30 000 till.

Sveriges kustremsa, som sträcker sig från Svinesund i väster till Haparanda i norr, är 270 mil lång. Om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir strandremsan 800 mil.

Det är ett imponerande område som saknar motstycke. Därtill har vi den världsunika allemansrätten som ger ännu mer frihet. Men som också kräver att man tar ansvar.

Säkert med båtliv
Det gör båtfolket med den äran. Över lag. Det är därför som klotter, nedskräpning och vandalisering är något som man mest ser långt uppe på torra land. Dessutom är båtliv, enligt statistiken, en jämförelsevis mycket säker fritidssysselsättning.

För en del är dock sjön något okänt som måste regleras till varje pris. En föga avundsvärd uppgift. Ty att författa en lag som fungerar för det ständigt föränderliga havet med alla dess olika typer av flytetyg är svårt. Mycket svårt. Även om det behövs.

Märkligt nog är det ofta de som har minst erfarenhet av båtlivet som är ivrigast med att föreslå nya lagar. 

Ta bara den nya flytvästlagen i Norge till exempel. Den lag som tvingar alla som färdas i båtar under åtta meter att bära flytväst. I praktiken innebär den att man måste ha flytväst när man tuffar fram i en trång kanal med en snipa samtidigt som det går utmärkt att vara utan när man flyger fram över vågtopparna i en större högfartsbåt.

image
Fullt laglig att färdas i utan flytväst i Norge, till skillnad från båtar under åtta meter. 

Inget fel att bära flytväst. Tvärt om. Den räddar liv. Men den nya norska flytvästlagen var dömd att hånas i spaltsjömil på sociala medier innan den ens var ett dygn gammal. Se här till exempel.

Lika svårt är det att bestämma fartbegränsningar som passar alla flytetyg och de båtförare som vill eller förmår köra ansvarsfullt ändå. I vissa fall gör en fartbegränsning mer skada än nytta.
Här följer ett exempel:

Lagligt men fel ändå
För fem somrar sedan hade jag lagt till vid en båtmack då en Flipper 850 körde förbi i perfekt laglig hastighet. Föraren höll stadiga 12 knop, drog enorma svall och min båt lyftes/spolades upp på båtmackens pontonbrygga.

Men vad säga? Enligt lagen var han felfri. Dessutom hade han säkert koll på om fartbegränsningarna till sjöss gäller över grund eller genom vattnet. Något som jag fortfarande inte har lyckats ta reda på.

Om han istället hade kört i lätt och fin planing i 25 knop hade jag sluppit få en jättebuckla i min plåtbåt. Det bästa hade förstås varit om han hade känt sin båt, förstått att den drar som mest svall i just 12 knop och kört i deplacementfart utanför macken.

image
Att köra lagligt är en sak. Att köra hänsynsfullt är ofta en helt annan. 

Och så har vi alkohollagen till sjöss. Den lag som inte har någonting emot att man tar sig ett ett par hagel, oklart hur många, och sedan kör båt. Det gäller bara att båten som man sedan ska köra är under 10 meter lång och inte KAN göra mer än 15 knop.

Betyder det att man får köra hem sin snabbgående båt om man bara skruvar ur ett en eller ett par tändstift innan man ska hem från skärgårdskrogen för att dämpa toppfarten? Eller på något annat sätt stukar till några hästar i motorrummet? Kanske bara sätter ett hänglås under gasreglaget, så att det inte kan tryckas ned hela vägen, och lämnar nyckeln iland?

image
Att veta vilka båtar som omfattas av sjöfyllerilagen är inte så lätt alla gånger. 

För övrigt är de flesta, för att inte säga alla båtar, olämpliga att framföra på med alkohol i kroppen. Det vill säga om man inte, till exempel, överraskas av oväder från fel håll och måste göra en nattlig manöver för att rädda sig, sitt och de sina. Speciellt farligt, har det visat sig, är det att (lagligt) köra eller ro en liten långsamtgående öppen båt på skyddat vatten med en knapp innanför västen.

Sedan säger sjöfyllerilagen att man inte får ha över 0,2 promille i blodet om man utför en betydande uppgift för båtens framfart. Kanske något att tänka på om du skulle få för dig att öppna en flaska rött medan du lägger in rutten i GPS:en kvällen innan avfärd?

Båtlängden inte solklar
För att ytterligare komplicera det hela så låter sig havets alla flytetyg inte sorteras in i fack så lätt. Om så vore så skulle man åtminstone kunna ange en ungefärlig toppfart för en Hobie-Cat, en windsurfingbräda eller en isjakt. Upp med en hand, förresten, den som kan svara exakt på hur ett peke eller en badbrygga ska vara utformad för att den ska räknas, alternativt inte räknas, som del av båtlängden.

image
Hur fort kan en Hobie-Cat gå?

Huruvida det är rätt eller fel med lag om flytväst, promillegräns, fartbegränsningar och vad det än må vara tänker jag inte ta ställning till i denna krönika. Däremot lutar det starkt åt att jag återkommer till några utvalda delikatesser när det gäller detta framöver.

Här nöjer jag mig med att peka på svårigheterna med att författa vettiga lagtexter för ett hav som inte kan tämjas. Tjusningen med båtlivet är som bekant samspelet med naturen och omgivningen och att man måste anpassa sig till väder, vindar, vågor, strömmar, årstider, missvisning, hög- och lågvatten, flora, fauna, häckningstider, trafiktäthet, besättningens kunskapsnivå, och mycket mer.

Svårt med kontroll
Egentligen handlar det bara om att ta ansvar och hänsyn i stort och smått. Vilket de allra flesta saltstänkta semesterfirare gör med den äran.

Den lilla klick som inte gör det är också de som syns mest och det troliga är att de heller inte är så  nogräknade när det gäller det som står i lagboken. Helst eftersom de vet att ordningsmakten inte på långa vägar har resurser att upprätthålla allmän ordning bland de över 60 000 öarna, kobbarna och skären.

Men det är en annan historia.

image
"Varje dåre kan finna på regler, och alla dårar ska följa dem."
Citat av Henry David Thoreau 1817-1862, som var en amerikansk författare, naturvetare och filosof. Han var mest känd för Walden (Skogsliv vid Walden, 1854) som är en reflektion över enkelt leverne i naturliga miljöer. Han inspirerade bland andra storheter som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Ingångsfoto: Gustav Morin. 

Publicerades: 2015-04-15

Text: Elias Johansson

Skriv ut