Du är här:Hem Färdmål Söderhavet Upplev romantiska Söderhavet på hyrd båt

Upplev romantiska Söderhavet på hyrd båt

Hyr en båt och upplev det romantiska och mytomspunna Söderhavet.Söderhavet har fått sitt romantiska skimmer av Sällskapsöarna med franska Tahiti som centrum. Båtar att hyra finns på grannöarna till Tahiti där Bora Bora är den mest mytomspunna. Det är höga vulkaniska öar omgivna av korallrev.

Text: Erling Matz

Folket i Polynesien kände inte till hjulet när europeerna kom. När missionärer gav dem skottkärror förstod de ingenting. Länge envisades de med att bära skottkärrorna istället för att köra dem. öarna kring Tahiti kallas Sällskapsöarna. Det säger allt om Söderhavet, livet och människorna. Följ med till Tahaa, Huahine, Raiatea, Bora Bora och Tahiti.

Tullaren har en vit frangipani bakom höger öra. Det betyder: "Jag är ogift och pigg på det mesta." Frangipani är Söderhavets vita, saftiga nationalblomma. Den finns överallt, med mest bakom öron.

Så tittar tullaren lojt i passet och sträcker tillbaka det tillsammans med en frangipani. Han har dem flytande i en turkosblå skål strax intill stället med stämplar

Taxichaufören har blomman bakom vänster öra. Han heter Joel Hart och är kring fyrtio. Medan vi kör in mot Papeete berättar han: "Jag är yngst av 22 syskon. Du förstår, alla har många barn i Polynesien. Min äldsta syster föddes 1896. Men hon är död sedan länge."



Ett möte med Polynesien är omtumlande. Och seglaren drabbas inte sällan av Söderhavskärlek och stannar för evigt. En var Bengt Danielsson. Han var pojken från Kolmården som forskat mer än någon annan om Polynesiens historia. Likt många andra hamnade han här av en tillfällighet, även om resan hit var tämligen unikt. Bengt Danielsson kom drivande på en flotte.

Vi möttes en gång i hans trädgård utanför Papeete på Tahiti. Det var bara ett par år innan han dog och han var skröplig. Huset låg alldeles vid havskanten, som hus i Söderhavet ska. Taket var täkt av palmblad och han tog emot sittande under ett gigantiskt frangipaniträd. Marken omkring honom var översållad av vita blommor.

"Jag var ung etnograf och studerade indianerna i Amazonas", berättar han med sin lite gälla, ungdomliga röst. "I Lima träffade jag en ung norrman, Thor Heyerdahl. När han fick höra att jag åkt på balsaflotte på Amazonas blev han intresserad. Det var strax efter kriget och Thor var fast besluten att bevisa att Söderhavet koloniserats från Sydamerika och att människor kan ta sig över mycket stora havsvidder på balsaflottar.
- Det finns plats för en till på min flotte Kontiki- , sa Thor. - Jag följer med- , sa jag, utan att tänka efter särskilt noga."

101 dagar tog färden med balsaflotten Kontiki. Och Thor Heyerdahl och hans besättning strandade på atollen Raroia i Franska Polynesien. Färden väckte enorm uppmärksamhet, inte minst i Sverige. Filmen om Kontiki kördes i raspiga kopior på alla ungdomsgårdar och folketshus. Thor Heyerdahl blev världsberömd för sin djärva teori och för Bengt Danielsson blev isolerade Raroia ett bra etnografiskt forskningsobjekt. Han återvände ett stort antal gånger i början av 50-talet, då tillsammans med sin franska fru Marie Thérèse.

På Rarioa fick de underlag för flera böcker och avhandlingar om Söderhavets folk och kultur, allt från barnboken "Villevalle i Söderhavet" till den populärvetenskapliga "Söderhavskärlek". Den senare har undertiteln "En skildring av polynesiernas sexualliv och familjeförhållanden". På omslagsbilden dansar en ung barbröstad vacker flicka. Troligen har ingen annan vetenskaplig undersökning sålt så bra som "Söderhavskärlek". Det var 1954.

"Ända fram till början av 1960-talet var det knappast någon som brydde sig om Söderhavet och dess kultur," sa han. "Polynesien hade mest av en tillfällighet blivit fransk koloni 1840, men öarna var tämligen ointressanta för kolonisatören. Frankrike hade ju Afrika och Indonesien att exploatera. Det räckte. Här fortsatte folk att leva som de alltid gjort. Bara romantiker och konstnär tog sig hit. Paul Gauguin är väl den mest kände.

En och annan sjöman mönstrade också av och stannade kvar. Den förste svensken här var för övrigt Linnélärjungen Solander. Det var 1767. Men ännu in på 1960-talet fanns nästan inga turister, inget bibliotek, inget museum, inget universitet."

Den stora förändringen i franska Polynesien skedde då de Gaulle beslutade att franska kärnvapenprov skulle utföras på Mururoa atollen. Beslutet kom sedan Frankrike förlorat Algeriet. Då, i början av 60-talet, pumpades plötsligt massor av franc in i området. En stor militärbas byggdes i Papeete och livet framför allt på huvudön Tahiti förändrades. Täta förbindelser mellan Frankrike och Tahiti kom i gång - och med dem kom också turisterna.

De bästa seglingsvattnen i Franska Polynesien ligger nordväst om Tahiti. Där ligger vulkanöarna Huahine, Raiatea, Tahaa och Bora Bora. Den som inte kommer hit på egen köl tar flyg från Tahiti och hyr båt där. öarna är alla höga och klädda i regnskog. Runt dem ligger ett skyddande korallrev och innanför revet är vattnet smult och smaragdgrönt. Utanför rullar dyningen. Revet sticker stundtals upp ovanför vattnet. Då bildas en motu, en korallsandö bevuxen med palmer. In genom revet leder bara några få passager, alla dock ordentligt utmärkta och för en svensk van med skärgårdsnavigering är det inga som helst problem att hitta rätt. Röda och gröna prickar varnar för reven och utmärkning enligt system A har nått också till andra sidan jorden.

Polynesierna har av tradition alltid levt vid stranden och på motus och gör så än i dag. Det är där bambuhyddorna, korallstenshusen och restaurangerna ligger. Här finns också ett och annat hotell - dessbättre oftast byggt i traditionell stil.

Några större odlingar förekommer inte. En första tanke är att bergen är för branta, men den som sätt hur terrasser byggts upp på de mest osannolika stup på t ex Gomera, Kanarieöarna, och på andra europeiserade öar tvivlar. Säkert har det istället med den polynesiska filosofin och livstilen att göra. Varför ska man gräva i jorden, bära sten och bygga terrasser när det finns fisk i vattnet, frukter i träden och trevliga människor att festa med? Stora delar av de branta stränderna är därför orörda.

Läs mer om Söderhavet!

 

Publicerades: 2005-11-30

Text: Peter Olséni

Skriv ut